Jo, men jag gillar den faktiskt. Jag njuter av att hitta rytmen igen. Det är som att pendelrörelsen mellan jobbstressen och de alltför korta, lediga helgerna ändå skapar någon slags balans i mitt liv.
I höst har jag lagt till ett element i vardagen som förhoppningsvis ska ge ännu mer balans. Jag pluggar på distans och är studieledig en dag i veckan. En hel dag när jag kan fokusera på studierna och ändå hinna träffa barnen lite mer än vanligt, se lite mera dagsljus och tänka klart några fler tankar.
Kanske lite luft i tillvaron.
Och det är just det. Jag är inne i en sån där jobbperiod när det gäller att hålla högt och konstant tempo. Helst med ett leende. Efter 10 timmar är energidippen ett faktum och hjärnan går på sparlåga. Så nä, det blir inte mycket bloggat. Jag läser och inspireras istället, idag har jag varit hos Bondjäntan, Anki och Hemmamamman.
Till hösten ska det bli lite mindre jobb och plats för studier också. Kanske borde jag nöja mig med de rena nyttostudierna i statsvetenskap, men efter att ha tjuvläst lite i kurslitteraturen för Klimatförändringar och samhället så måste jag nog ta den kursen också. Tänk om jag hade vetat att jag skulle bli så intresserad av Milankoviccykler och den nordatlantiska oscillationen, då hade jag kanske hållit mig vaken under gymnasiets naturkunskapslektioner..
