Min blogg och jag

Ett inlägg hos Stina fick mig att fundera över bloggen och varför den har känts så tungrodd ett tag. Naturligtvis beror det mycket på det som jag beskrev i föregående inlägg, en intensiv tillvaro där jag försöker hålla så många bollar som möjligt i luften. Och det är, vilket än en gång bör betonas, bollar som jag vill ha i luften.

Men egentligen är det ju inte så att jag helt saknar tid för att göra inlägg här. Snarare är det kanske så att energin inte räcker till att tänka klart tankar och formulera dem i ord. Den räcker heller inte till att flytta fram några miljöpositioner. Vi handlar ekologiskt, sopsorterar och undviker bilen precis som vanligt, men tittar inte utanför boxen och slirar lite på en del goda föresatser. Bloggen blir en tydlig representant för mitt dåliga samvete. Dåligt samvete över plastiga kalaspresenter, snabbmat och elförbrukning. Lite som det är för de flesta kanske - och en del av det som var orsaken till att jag startade bloggen. Men är det något att läsa om?

Lite mindre euforisk

Regn och blötsnö. Trötthet och magsjuka. Sortering av pärlor, pennor, små plastdjur, fler pärlor, féer, tygbitar, färgade papper och ännu mera pärlor. Rensning av papperslappar, trasiga pärlplattor, färgglada reklamblad och några pärlor...

Ack, giv mig tålamod, energi och bra förvaringstips.

Aha-upplevelse

I dagens fika-konversation fick jag äntligen förklaringen. En kollega utan små barn konstaterade att vi kanske lever ett ... eh... ganska inrutat liv...

Tja, jag har sagt det förr: jag älskar vardag! Och spontanitet är väl helt enkelt inte min bästa gren...

Restart

Med tunghäfta och skrivkramp tassar jag kring bloggen som vore den skållhet tomtegröt. Men så tänkte jag ett av de ord som jag försöker hindra nästan-sjuåringen från att gödsla med. Och nu är jag här igen.

Hej. Hur mår ni? Jag hoppas att ni har haft julledigt och att det varit fantastiskt på alla sätt. Själv håller jag som bäst på att bearbeta faktumet att det lojt fluffiga jullovet faktiskt snart är slut och att det därmed också är slut på långa filmkvällar, sovmorgnar till efter nio, energi som räckt till både kvällsåkning i pulkabacken, snöborgsbyggen och storstädning av förrådet. Istället ska jag ta mig igenom den period på året som jag tycker är tyngst och tröttast. I kombination med en jobbsituation som behöver förändras på minst ett sätt och studier som jag inte vill släppa så kan vi väl enas om att det blir en - eh, utmaning.

Vi avrundade i alla fall jullovet på bästa tänkbara sätt. Nämligen genom att på trettondagen samla 30 stora och små vänner för att umgås, dansa ut julen och riva pepparkakshus. Man kan tro att det skulle vara en utmaning i vår inte särskilt spatiösa boning, men det var bara genomtrevligt! Och det absolut roligaste sättet att bli av med glöggskvättar och rester av julgodis (ska man svulla i januari ska det vara semlor och inte gammal knäck - hur gott det än är (och det är det, två omgångar blev det under lovet)). Nu är julen helt bortstädad och det lagoma hemmet doftar endast citronsåpa, men har ni ännu inte kommit så långt så har ni det roliga kvar. Grattis till er!

Novemberhelg

Idag samarbetar kroppen inte med mig: rossliga luftrör, huvudvärken från underjorden och stel som ett kylskåp i nackmuskulaturen. Efter misslyckade åtgärder i form av magnecyl, kaffe och 20 bassänglängder fick jag kapitulera och börja samarbeta med kroppen istället. Fast det vore onekligen lättare om den var lite tydligare med vad den behövde. Nu fick det bli uteslutningsmetoden - ingen adventsfika hos Mamma, ingen premiärglögg,inget pluggande, ingen löprunda, inga middagsgäster.

Fast alldeles jättesynd om mig är det inte. Kroppen orkade med ett besök på en charmig julmarknad i microformat hos Årstafältets koloniförening, inkluderande återvunnet julpynt, ekologiska lussebullar och en tur med häst och vagn. Vi har också lyckats gräva fram  julbelysningen samt - på lillasysters uttryckliga önskan - jesusbarnet. Så nu sitter vi här och tindrar lite trots allt.



Inspiration inför årets julpyssel



4 x 4

Nu ska jag chocka Stina med att faktiskt hoppa på en utmaning:

4 TV-program jag tittar på

• House
• Brittiska deckare: Frost, Morse, Lewis, Lynley - vad som bjuds
• Karl-Bertil Jonssons julafton
• Idol i väntan på att barnen ska somna och filmkvällen kan börja

4 saker jag gjort idag

• Känt mig yrkesmässigt otillräcklig
• Haft möte och ätit barnsligt goda chokladbollar
• Tagit ett viktigt beslut om framtida arbete
• Irriterat mig på värken i vänsterarmen som jag skaffade mig i samband med att jag slidade snyggt och ofrivilligt över vardagsrumsparketten igår

4 saker jag längtar efter

• Säsongens första glögg
• Jullovet
• Riktigt snabba och komfortabla tågförbindelser med Europa
• Nästa Springsteen-konsert

4 saker på min önskelista

• Tålamod
• Struktur
• Energi
• Ekologisk maltwhisky

Jag skickar vidare till Familjen Turner, Karin och Bondjäntan.

- - -

Förresten gjorde vi av med resten av creme fraichen och en halv burk mango chutney i dagens kycklinggryta som kryddades med garam masala och serverades med ris åt de stora och spagetti åt de små. Rester: en halv portion spagetti som hamnade i frysen. Inget svinn idag heller.

Söndagstankar

Det går sådär med bloggandet. Det är en massa annat som tar plats, Livet och så.


Det är inte så lätt att balansera allt det man vill göra med det man måste, det man borde och det som överhuvudtaget är möjligt. Titt som tätt blir det en sörja av stress, otillräcklighet och allmän trötthet. Det är då det behövs en paus, tid att tänka - och ännu mera tid att känna. Känna om man är på rätt väg, känna vad man orkar, känna vilka val man behöver göra.

I teorin vill jag gärna leva långsamt. I verkligheten går det ibland lite fortare än vad jag egentligen hinner med. Mest för att jag gillar att välja till mer än att välja bort. Att välja bort kostar. Gör lite ont varje gång.

Dagens

Den präktiga höstförkylningen går inte längre att förneka.

Sucker för vardag

Jo, men jag gillar den faktiskt. Jag njuter av att hitta rytmen igen. Det är som att pendelrörelsen mellan jobbstressen och de alltför korta, lediga helgerna ändå skapar någon slags balans i mitt liv.

I höst har jag lagt till ett element i vardagen som förhoppningsvis ska ge ännu mer balans. Jag pluggar på distans och är studieledig en dag i veckan. En hel dag när jag kan fokusera på studierna och ändå hinna träffa barnen lite mer än vanligt, se lite mera dagsljus och tänka klart några fler tankar.

Kanske lite luft i tillvaron.