Novemberhelg

Idag samarbetar kroppen inte med mig: rossliga luftrör, huvudvärken från underjorden och stel som ett kylskåp i nackmuskulaturen. Efter misslyckade åtgärder i form av magnecyl, kaffe och 20 bassänglängder fick jag kapitulera och börja samarbeta med kroppen istället. Fast det vore onekligen lättare om den var lite tydligare med vad den behövde. Nu fick det bli uteslutningsmetoden - ingen adventsfika hos Mamma, ingen premiärglögg,inget pluggande, ingen löprunda, inga middagsgäster.

Fast alldeles jättesynd om mig är det inte. Kroppen orkade med ett besök på en charmig julmarknad i microformat hos Årstafältets koloniförening, inkluderande återvunnet julpynt, ekologiska lussebullar och en tur med häst och vagn. Vi har också lyckats gräva fram  julbelysningen samt - på lillasysters uttryckliga önskan - jesusbarnet. Så nu sitter vi här och tindrar lite trots allt.



Inspiration inför årets julpyssel



De små sakerna

Jag gillar verkligen doften av citronsåpa. Funkar till allt gör den också. Tror citronsåpa är min nya kompis faktiskt.

Ifall ni undrade.

Stilla helg

Den här helgen hade vi en hel hög roligheter inplanerade. Kalas, simskola, kaféinvigning, kompislek och andra trevligheter, men diverse ögoninflammation, feber och kräkningar ändrade våra planer lite...

Halva familjen lyckades i alla fall ta sig iväg till Svägerskans nya kafé på invigningsmingel med bubbel och prinsesstårta. Resten av oss hade det... hrmm... låt oss säga, lite mindre glamoröst... Men blev lite uppmuntrade av medskickade godsaker. Bra svägerska jag har va?

Alla övriga aktiviteter är inställda. Istället bygger vi lego, läser Bamse och spelar spel. Kanske har det något gott med sig i form av minskad stress och ökad närvaro i nuet, något som kan behövas denna intensiva höst som mer än en gång balanserat på gränsen av det möjliga. Stina skriver klokt om trötthet och kommunikationen mellan huvud och kropp. Jag tror visserligen inte att hemmets aktuella sjukor är stressrelaterade, men att det finns all anledning att dra ner på tempot nu när vi uppenbart inte är i toppform.

Pumpagubbens dag

Sista dagen i höstmånaden blev just så skön som man kunde önska. Höstgrävning och häxor. Godis och gummistövlar. Soffmys och stearinljus.

Lycka.

Och nu blir det egentid

Idag ska jag gå på loppis. Kanske får jag sällskap av mamma, eller så får jag skrota runt och botanisera alldeles själv. Trevligt hursom. Jag hoppas på att kunna komplettera tjejernas garderober, kanske hitta en eller annan lämplig julklapp och eventuellt göra något oväntat fynd. Sedan ska jag passa på att luncha med mamma.

Mysigt!

Man tröstäter lite

Den här helgen blev inte riktigt som jag tänkt. I ursprungsplanen ingick både träff med en nyföding och premiärlöpning i Lidingö tjejlopp, men förkylningen satte effektivt stopp för dessa planer. Istället har jag ynkat i soffhörnet och festat på magnecyl och te.

Vi har fortfarande gott om äpplen, så det blev paj den här helgen också. Den här gången med smuldeg baserad på vetemjöl, havregryn, farinsocker och kokos - och smör förstås. Jag orkade inte mäta ordentligt så vill du prova får du höfta till lite. (På så sätt får man anledning att smaka av degen flera gånger, vilket kan ha sina fördelar om man är lagd åt det hållet.)

En pysslig helg

Sedan drygt två veckor tillbaka har jag ena foten välpaketerad efter en mindre operation. Inget särskilt komplicerat, men jag kan inte stödja ordentligt på foten och är beordrad att ha den i högläge. Med andra ord är jag inte särskilt rörlig och utomhusaktiviteter är inte att tänka på, så det gäller att sysselsätta sig stillasittande och man kan ju inte bara surfa. Fröken Fräken hävdar bestämt att alla kan pyssla och Stina friskade upp mina minnen av kreativa potatistryck i vår gemensamma ungdom. Och ser man på, lite inspiration infann sig! Så i helgen har vi pysslat och återbrukat - på vår nivå ;)

Restgarnsprojektet har slutförts och packats ner för att skickas till ett nytillskott i vänkretsen.

Men jag hade fortfarande högvis med restgarn och behövde ett nytt stickprojekt för att hålla mig vaken framför tv:n. Dockis behövde en varm tröja enligt lillasyster. Så tjocktröja i dockstorlek blev det, kompletterad med halsduk för att träna på det där med virkningen. Gjort på känn och kanske inte det mest genomarbetade, men Dockis ser ut att hålla sig varm i alla fall.

                             

Förra helgens kalas efterlämnade i vanlig ordning en hel del material. Nu har tjejerna har sett till att Barbie & Co har fått nya regnsäkra kläder:

Och så kunde vi ju inte låta bli att leka lite med marsipanen som blev över från fasters fantastiska födelsedagstårta:

Enkelspårig?

Slänger en snabb blick på en boktitel i jobbets lånehylla och gläder mig åt att fler är intresserade av "Klimatproblem".

Tittar närmare.



"Klimakterieproblem" var det visst.....

Självklart är livet en tävling

I alla fall ibland. Och just den här gången var det svägerskan A som tog hem segern. Men vänta bara till augusti - då...

Odjur

Näää!

Mina chiliplantor, som frösåddes i mars, började just ta sig riktigt ordentligt. Det är då det händer: spinnkvalstren invaderar! Än så länge ett ganska litet angrepp, men ni ser de ljusa fläckarna på bladen :o( Jag aldrig lyckats bli av med spinn, så jag är rädd att det bara är att ge upp och leta fram nya frön. Jag hoppas att det inte är för långt in på säsongen bara.

Ähum...

...lite mer träning krävs det kanske innan jag vågar ge mig ut runt hela Söder. 34.52 blev gårdagens tid på 5 km och jag kan väl inte påstå att jag är direkt nöjd. Men det var trevligt och vi klarade oss undan regnet.

Det kör ihop sig

Ekolivet blir lite svårare under tidspress. På sistone har det varit lite stressigt, vilket bland annat har medfört att köpebrödet gjort sitt intåg i familjen igen. Egentligen inte till glädje för någon, men en nödvändighet för att livnära oss alla tills mamman hittar energi till ett storbak. Det enda positiva är väl att man får längta lite...

Glad och energifylld

känner jag mig efter två dagars konferens med kollegor från övriga landet. Det är berikande och inspirerande att få utbyta erfarenheter med andra som har samma arbetsuppgifter och jag känner mig taggad att pröva nya arbetssätt och idéer.

Det kommer att bli mycket jobb framöver och bloggen kommer nog att bli lite lidande. Känns inte helt okej att vara parkerad vid en dator hela sin vakna tid...

Guldkorn

Kära kollegan R har knallgröna fingrar och delar gärna med sig av både odlingsråd, frön och plantor. Förra året skakade han på huvudet när jag ännu i april inte hade sått tomater, och dök upp med tre egenodlade plantor dagen efter. I maj blev han stor favorit hos storasyster efter att jag burit hem och kokat kräm på kilovis av Rs rabarber. Just nu är han mycket engagerad i att hjälpa mig att få fart på vår nystartade kompost, och i fredags kom han med en tjock bok i grundläggande trädgårdsskötsel för att jag ska kunna läsa på. Jag blir så glad av att ha en så generös och omtänksam människa i min närhet! Ibland förstår man kanske inte att uppskatta dem efter förtjänst, men sådana människor är guldkorn. Och nu pluggar jag på om kompost, gräsmattor och lämpliga häckväxter (fast R har redan rekommenderat svarta vinbär).

Raska fötter springa tripp,tripp...

Jag har tagit mitt förnuft tillfånga och tänker nöja mig med att springa 5 km i Blodomloppet. Men jag ska i alla fall slå tiden från förra året!

Träningen är härmed officiellt påbörjad. Jag fick ett träningsschema igår av vännen och medtävlaren U, så när döttrarna somnat ikväll var det bara att ge sig ut. Om jag ska följa schemat är det tre träningstillfällen varje vecka. Uj uj, men jag är väl tvungen - i Midnattsloppet finns inget halvmilsalternativ...

Nära naturen-upplevelse

Sådana här varma försommardagar står altandörren öppen hela dagen medan både barn och vuxna springer mellan ute och inne. Härligt!

Mindre mysigt blev det när en mus pilade förbi under bordet. Visserligen fortfarande på utsidan, men ändå - i mitt tycke - onödigt nära dörren. Det var också skönt att det faktiskt var en mus och inte en av de råttor som bor i grannskapet, men jag vill fortfarande inte ha in den...

Första maj-utflykt

Mmm, egentligen borde man kanske vara ute och manifestera något en sådan här dag. Men vi kunde inte komma på något bättre sätt att spendera dagen än med en picknick. Solen sken, barnen blåste såpbubblor och jagade sommarens första fjärilar. Idyllen var fullkomlig!

Ovan: Lillasysters favvofika i ekovariant

Första löprundan för säsongen

Motvind.

...grymt håll...kan knappt springa upprätt...

Mer motvind.

Stela ben.

..omsprungen av vältränade åretruntlöpare...

Värre håll...

....fortfarande motvind....
.....
......
......

VEM hittade på att jag ska springa en MIL i Blodomloppet i juni????

Fast de är väldigt rara också!

Kollegorna alltså. I går släpade jag hem stora kassar med överblommade påskblommor som de tagit med för att jag ska få fylla på med vårblommor i vår lilla trädgård.

Jag är fortfarande ledsen...

Att nöja sig med ett något smalare urval och mindre mängd bjudfrukt, för att kunna få den ekologisk var tydligen en för stor uppoffring. En majoritet av kollegorna röstade för ett byte och från och med den här veckan får vi konventionellt odlad frukt. Trots att myndigheten där jag arbetar har en miljöpolicy som säger att vi "ska efterfråga miljövänliga alternativ vid köp av varor och tjänster". Och inte är det närproducerad och säsongsanpassad rabarber vi pratar om...