Ett inlägg hos Stina fick mig att fundera över bloggen och varför den har känts så tungrodd ett tag. Naturligtvis beror det mycket på det som jag beskrev i föregående inlägg, en intensiv tillvaro där jag försöker hålla så många bollar som möjligt i luften. Och det är, vilket än en gång bör betonas, bollar som jag vill ha i luften.
Men egentligen är det ju inte så att jag helt saknar tid för att göra inlägg här. Snarare är det kanske så att energin inte räcker till att tänka klart tankar och formulera dem i ord. Den räcker heller inte till att flytta fram några miljöpositioner. Vi handlar ekologiskt, sopsorterar och undviker bilen precis som vanligt, men tittar inte utanför boxen och slirar lite på en del goda föresatser. Bloggen blir en tydlig representant för mitt dåliga samvete. Dåligt samvete över plastiga kalaspresenter, snabbmat och elförbrukning. Lite som det är för de flesta kanske - och en del av det som var orsaken till att jag startade bloggen. Men är det något att läsa om?
Och det är just det. Jag är inne i en sån där jobbperiod när det gäller att hålla högt och konstant tempo. Helst med ett leende. Efter 10 timmar är energidippen ett faktum och hjärnan går på sparlåga. Så nä, det blir inte mycket bloggat. Jag läser och inspireras istället, idag har jag varit hos Bondjäntan, Anki och Hemmamamman.
Till hösten ska det bli lite mindre jobb och plats för studier också. Kanske borde jag nöja mig med de rena nyttostudierna i statsvetenskap, men efter att ha tjuvläst lite i kurslitteraturen för Klimatförändringar och samhället så måste jag nog ta den kursen också. Tänk om jag hade vetat att jag skulle bli så intresserad av Milankoviccykler och den nordatlantiska oscillationen, då hade jag kanske hållit mig vaken under gymnasiets naturkunskapslektioner..
Här hade jag tänkt slänga in ett snabbt MMS-inlägg om den delikata dessert vi smaskade i oss igår. Så blev det inte. Istället har jag försökt registrera min "mobila enhet" sisådär åtta gånger utan att få till det.
Någon som är mera kompis med blogger och kan berätta hur man gör?
Hoppsan. Ett helt år har bloggen överlevt! Och trots att jag varken är den flitigaste eller klokaste skribenten är ni några tappra själar som läser. Hurra för er!
Jag har funderat en del på om jag ska fortsätta blogga. Utöver familjen och jobbet har jag skaffat mig en ny fritidssysselsättning i form av högskolestudier. Bland annat tänkte jag ta några poäng i miljövetenskap för att få lite mer på fötterna i de här frågorna. Dessutom har jag i ett svagt ögonblick gått med på att göra en Tjejklassiker och just insett att det inte är så väldigt långt till Vansbrosimmet i juli. Med bland annat en personlig tränare i sällskapet vill det väl till att lägga upp en hyfsad seriös träning... Jag orkar helt enkelt inte lägga så mycket tid på varken tänkande, research eller skrivande på bloggen som jag skulle vilja. Å andra sidan gillar jag att ha ett forum för mer eller mindre strukturerade funderingar. Att kunna tänka högt lite. Och jag är väldigt glad över den bloggvärld som ger mig nya insikter, klokheter och bekantskaper.
Jag funderar nog lite till, men ge mig gärna lite input. Jag är nyfiken: Varför läser ni här egentligen? Vad är intressant? Och vad är alldeles väldigt ointressant?
