Elförbrukningen

Jag har fortfarande inte lyckats precisera ett mätbart mål för vår elförbrukning. Enligt E.ON ligger normalförbrukningen för en genomsnittslägenhet på 250 kWh per månad, men då framgår varken lägenhetens storlek eller hur många som bor där. Johan hade i en kommentar till det här inlägget hittat siffran 500 kWh för en familj, vilket inte alls förefaller orimligt med tanke på vår förbrukning i december.

Tills vidare får jag kanske nöja mig med att följa upp elförbrukningen regelbundet och helt enkelt se hur låg vi kan få den. Det här är något av vad vi gör:

• Släcker alla onödiga lampor. Här är barnen mycket engagerade - mer om det senare.
• Drar ur laddaren till datorn (jag antar att den drar el även när den är avstängd liksom alla andra laddare - någon som vet?).
• Planerar så vi kan tumla mycket tvätt samtidigt (nej, vi har inte lyckats sluta tumla helt).
• Handdiskar, vi äger ingen diskmaskin.
• Tvättar fulla maskiner.
• Drar ner temperaturen på värmegolvet. Enligt familjens elektriker tar det för lång tid att få tillbaka värmen för att det ska vara meningsfullt att stänga av under kortare tider.
• Utnyttjar eftervärme - maken stänger alltid av plattan när pastavattnet kokat upp, pastan blir klar ändå.

Ge mig fler idéer! Vad gör du för att spara el?

Vi jobbar på

Bloggen lever lite på undantag just nu. Det beror på att:

1. Barnen tycker att mamma sitter för mycket vid datorn. De har rätt.
2. Det är högsäsong på jobbet och jag har väldigt lite energi över till att formulera mig om någonting annat. Och jag har inte tänkt börja blogga om mitt jobb - om det inte handlar om miljö vill säga.

Däremot funderar jag fortfarande över klimatbelastningen från vårt boende och jobbar vidare på mitt nyårslöfte. Maken har tagit för vana att stänga av elementet i sovrummet på morgnarna, så att det inte står på i onödan när vi är på jobbet. Min uppgift är att göra samma sak med värmegolvet i badrummet, men jag är inte lika bra på att komma ihåg det. Ska höra med familjens elektriker om det går att koppla timer istället. Fler värmekällor vill vi inte stänga av, vill inte att det ska vara utkylt när vi kommer hem.

När det gäller förbrukningen av hushållsel finns det lite att jobba med. Enligt E.ON ligger normalförbrukningen för hushållsel samt tvätt och tork i en genomsnittlig lägenhet på 250 kWh per månad. Som jag befarade sköt elförbrukningen i höjden under december månad, 418 kWh landade vi på och främst får vi nog skylla på den extra belysningen. Dels fler ljuskällor, dels ökad användning eftersom vi varit hemma mer. Men nu är julstjärnor och ljusstakar undanstädade och jag försöker bli bättre på att släcka onödiga lampor.

Idag gjorde jag också ett försök att nyttja elen effektivare genom att göra ett storbak när jag ändå hade ugnen igång. Det ska enligt Energirådgivningen vara effektivare, så länge ugnen inte står tom mer än 30 minuter. Hmm, man kan väl säga att jag kunde planerat jästiderna lite bättre, men nästa gång så.. Vi fick i alla fall fylla frysen med linfrölimpor, tekakor, brysselkex, drömmar och Hannas goda grahamsrutor:

Lata grahamsrutor

50 g jäst
5 dl ljummet vatten (37grader)
25 g smör
1½ tsk salt
2 msk honung eller sirap
250 g Kesella lätt (eller knappt 2 dl filmjölk)
2 dl grahamsmjöl
12-13 dl vetemjöl
ev
Byt ut 1-1½ dl vetemjöl mot krossade linfrön och/eller solrosfrön
Krydda med 1-2 tsk anis och/eller fänkål alternativt med 1-2 msk Brödkryddor.


Smula jästen i en bunke, rör om tills jästen löst sig. Tillsätt rumsvarmt smör, salt, honung, kesella, (och kryddorna) och det mesta av mjölet. Arbeta degen smidig och jäs sedan under bakduk i ca 40 minuter.


Sätt ugnen på 225 grader. Stjälp degen på bakplåtspapper i en långpanna. Strö över grahamsmjöl och platta ut degen så att det täcker plåten. Skär degen i rutor med en vass kniv. Låt degen jäsa övertäckt i ca 20 minuter.


Grädda i mitten av ugnen i ca 15 minuter. Låt brödet svalna på galler under bakduk.

I´m on! Ett slags nyårslöfte.

Bondjäntan rivstartar det nya året med en systematisk och ambitiös genomgång av miljömässiga förbättringsområden. Självklart hakar jag på! Det är dags att fortsätta den genomgång av familjens Klimatkonto som jag påbörjade i höstas. Nästa steg är även för oss att gå igenom bostadens miljöbelastning.

Boendet står för 1,5 ton koldioxid, men i det här fallet upplever jag Klimatkontots beräkning som mer trubbig än någonsin. Hela belastningen kommer från uppvärmning, vilken är fjärrvärme och som vi kan påverka ytterst marginellt. Vi borde bli bättre på att dra ner värmen när vi reser bort och när vi har gäster (då blir det varmt och gott ändå), men annars är det svårt. Jag önskar att det fanns möjlighet att finreglera termostaterna och att man kunde ställa in dem med timer för att anpassa värmen bättre till nätter och jobbtider, men vet inte om det är möjligt i lägenhet.

Det är märkligt att Klimatkontot inte räknar vår stora varmvattenförbrukning som någon ytterligare klimatbelastning. Här har jag nämligen ett av mina riktigt dåliga miljösamveten. Vi gillar alla långa och varma duschar, och vi har en förkärlek för att snabbdiska under rinnande varmt vatten. Det kan ju inte vara miljövänligt? Min ambition är att övergå till att diska i balja, men duscharna har jag svårt att avstå från.

Vår elförbrukning ger inte heller utslag, vilket förmodligen beror på att vi har Bra Miljöval-el. Det betyder förstås inte att det saknas förbättringspotential. Jag vet inte hur mycket som är normalt, men vi ligger på en elförbrukning på omkring 280 kWh per månad - förmodligen mer nu med julbelysning. Vi byter successivt till lågenergilampor, men kunde vara bättre på att släcka i rum där vi inte befinner oss. Frysen är äntligen avfrostad och vi ska se till att hålla den så i fortsättningen. Maken är bra på att använda eftervärmen på spisen, men jag kunde planera mitt bakande bättre och göra flera saker på en gång. Limpor, bullar och hallongrottor kan väl bara bli en succé? Värmegolvet i badrummet är mysigt, men förmodligen en stor bov.Tvättmaskinen går ofta men är för det mesta full, problemet är udda färger och material då maskinen inte alltid blir så välfylld. Det mesta hängtorkas, men sängkläder och frotté tumlas - dels av utrymmesskäl och dels på grund av min svaghet för fluffiga handdukar. Hur gör ni andra med den skrymmande tvätten, lakan i hela badrummet?

Det finns en del att fundera på. Jag börjar med att vaska fram några ambitioner inför 2010:

• Sluta diska under rinnande vatten.
• Släcka lamporna.
• Minska elförbrukningen till  - ja, vad är rimligt??

Klimatkontot - maten igen

De två senaste veckorna har jag fört en översiktlig matdagbok, för att se om jag kan minska på köttkonsumtionen. Jag måste erkänna att jag är förvånad över resultatet. Jag har kommit ner till ungefär 300-400 g kött per vecka - och det var inte ens svårt! Fisk har ersatt en del av köttet, men framför allt har jag minskat på andelen kött i soppor och grytor. Om man ser till att fylla ut med bönor och rotsaker, så räcker det bra att använda köttet som smaksättare. Till exempel i Toskansk bönsoppa (som förstås kan göras vegetarisk om man vill).

Just nu har vår matplanering övergått i projekt Tömma frysen, så vi får se vad som hamnar på matsedeln framöver. Ambitionen är att underlätta den nödvändiga avfrostningen och skjuta upp storhandlingen ett par veckor till. Idag blev det latmanspizza med hjälp av bortglömda tortillas, ost från frysen och det sista av den fantastiska getmjölksfetan från Jämtland som inhandlades på förra helgens julmarknad, kompletterat med tomatsås och färska ekotomater.

Klimatkontot del 2 - maten

Jag är inte längre den utpräglade köttälskare som jag var förr. Det fanns en tid då pepparstek och grillad biff stod högt på min matlista, men numera tycker jag faktiskt att sådan mat lätt blir ganska trist. Men därifrån till att äta helvegetariskt är steget fortfarande långt, särskilt som familjen är svårimponerad när det kommer till vegomat. Vi äter en hel del köttfärs, korv, bacon och kyckling och vill även gärna krydda till grönsaksrätterna med något animaliskt, som bacon i broccoligratängen och isterband i bönsoppan.

Det här är en stor anledning till att koldioxidutsläppet från mat blir så högt som 1,7 ton i min Klimatkontoberäkning. Det baseras på att vi äter både nöt- och fläskkött 4-6 gånger per vecka, och det blir det nog lätt med tanke på att det är 100 grams-portioner som räknas. En minskning av detta till 1-3 portioner per vecka skulle ge minskade utsläpp motsvarande 0,4 ton.

Andra poster som ger utslag är mejeriprodukter och kaffe/te. En minskning av mejeriprodukter från 400 till 200 gram per dag skulle minska utsläppen med 0,1 ton koldioxid och lika mycket till om jag nöjer mig med en kopp kaffe eller te per dag. Här ska erkännas att jag inte vet exakt hur mycket jag får i mig per dag. Men morgonkaffet är inte förhandlingsbart i dagsläget!

Rester blir det däremot inte många hos oss, i alla fall inte som vi slänger. Middagsrester blir alltid matlåda och jag är barnsligt road av att hitta på sätt att ta till vara andra rester. Förbättringspotentialen här består i att hitta möjligheter att ta hand om de mer udda resterna av wasabi, lime och pesto.

Åtgärder:

• Minska köttmåltiderna med målet att komma ner till 6 fläsk- eller nötköttsmåltider per vecka.
• Kontrollera mängden mejeriprodukter. Minska på smör och ost.
• Öka antalet vegetariska rätter. Även försöka hitta barnvänliga alternativ.
• Minimera andelen mat som slängs.

Nu ska jag hålla noggrann koll på matsedeln ett tag för att få grepp om det här. Det passar sällsynt bra att börja idag när vi avnjutit ett toppnummer i makens vegorepertoar: lasagne med zucchini, aubergine och feta. Just nu sitter jag bara och jäser...

Mer om transporter: bilen

Jag tänkte utveckla tankarna lite kring bilen. Beräkningen på Klimatkontot bygger på att vi i genomsnitt har kört 520 mil/år. Vi har tre kategorier av biltransporter:

• Praktiska ärenden. Storhandling, inköp av skrymmande saker, skjutsa barnen till aktiviteter.
• Utflykter. Åka till landet, utflykter till Kolmården, Julita etc.
• Långresor. Semesterresor inom Sverige, hälsa på morfar i Småland.

De korta resorna är de som förefaller mest onödiga. Ofta är det relativt lätt att hitta alternativa transportsätt för denna kategori. De sker främst av bekvämlighet och det är lätt att välja bilen slentrianmässigt. Som Koldioxidexperiment påpekar i kommentaren till föregående transportinlägg, eliminerar biltransporten den klimatnytta som kloka val eventuellt ger i mataffären. Samtidigt innebär det en rejäl ansträngning att släpa hem IKEA-möbler på tunnelbana och buss. Och storhandling med cykel i novemberregnet kräver enorm viljestyrka. Samt inköp av cykelvagn.

Till landet kan vi inte ta oss utan bilen. Det är ca 6 km till närmaste busshållplats och det blir orimligt med små barn och packning. Vi vill också gärna åka på utflykter ibland, även om vi försöker tänka på att kombinera dessa med de längre resorna för att minimera körsträckan.

När det gäller långresorna, är det också bekvämligheten som gör att vi ofta väljer bilen. Man kan ha mycket packning med sig och tar sig lätt till flera ställen. Men många av dessa resor skulle kunna bytas mot andra färdsätt.

Summa summarum är vi inte redo att helt sluta åka bil, men vi kan absolut minska på det. För att få ner utsläppen till 0,4 ton koldioxid, vilket jag ser som ett realistiskt delmål, kan vi köra 300 mil/år.

Åtgärder:

• Byta långresorna mot tåg. Har redan bokat tågbiljetter för jullovsresan till morfar, så där spar vi 90 mil direkt.
• Minimera de korta resorna. Kombinera flera ärenden. Välja cykel eller kollektivtrafik i möjligaste mån. Gör vi i ganska stor utsträckning redan, men vi kan nog bli ännu bättre på det.
• Utflyktsresorna är svårast, men samma sak gäller förstås här: Planera resorna, försöka hitta alternativa färdsätt.

För att följa upp måste jag hålla noggrannare koll på mätarställning och bränsleförbrukning. Idag står mätaren på 73841 km och om ett år får den alltså inte gå över 76841. Jag återkommer med uppföljning.

Klimatkontot del 1 - transporter

Det är som sagt inte lätt att få fram korrekta siffror för vilken klimatpåverkan mina olika vanor har. Jag har ibland svårt att uppskatta vilka värden jag ska mata in. Hur många minuter duschar jag varje dag? Och för hur mycket köper jag kroppsvårds- och skönhetsprodukter varje år? Funktionen Minska min klimatpåverkan ger inte heller den tydliga vägledning jag skulle vilja ha.

Men någonstans måste man ju börja. Jag får gå igenom klimatkontot steg för steg och kartlägga varje område samtidigt som jag försöker hitta de åtgärder som kan minska klimatpåverkan. Vi börjar med transporter:

Av 1,5 ton koldoxid för resor står flygresor för 0,8 ton. En stor andel av mina totala utsläpp med tanke på att jag inte flyger särskilt mycket. Jag vill gärna minska den här siffran ytterligare och det borde kanske vara enkelt eftersom jag inte ens gillar att flyga. Jag uppskattar visserligen lata semesterveckor vid Medelhavet, men det kan med lite planering och tålamod vara genomförbart med tåg. Svårare är det med långresor. Jag har inget behov av att åka till Thailand varje år, men jag drömmer fortfarande om att en gång se Maldiverna (just en sådan resa förefaller oförlåtlig eftersom jag då direkt påskyndar resmålets utplåning) och att gå på en Springsteen-konsert i New Jersey. En enda tur- och returresa till USA motsvarar ungefär 2 ton koldioxid (den siffran varierar också beroende på vilket beräkningsverktyg man använder), alltså mer än hela årsbudgeten. Kan man överhuvudtaget unna sig någonting sådant?

Den andra stora posten på transportkontot är förstås bilen som motsvarar 0,6 ton koldioxid. Den traditionella Volvo-kombin rymmer de gigantiska kassarna från månadshandlingen, tar oss till landet på sommaren och ibland till morfar i Småland. Den går på bensin, är inte det minsta miljövänlig och dessutom dyr i drift, men är också bekväm, pålitlig och trygg. Jag har funderat på bilpool, men ännu är bilägandet inte förhandlingsbart för alla familjemedlemmar. Att köpa en ny bil för att få en miljöbil känns inte heller som ett alternativ. Vi försöker använda den så lite som möjligt, planera resorna och använda allmänna kommunikationer så långt det är praktiskt. Om vi jobbar lite hårdare på den linjen kan vi kanske få ner utsläppen till 0,4 ton, men mindre än så tror jag är svårt att klara med egen bil.

Övriga transporter består huvudsakligen av buss och tunnelbana och är ganska marginella, även under vintersäsongen när jag använder dem för jobbresorna varje dag.

Mål
Första målet för kategorin transporter är att få ner bilutsläppen till 0,4 ton. Hur jag ska se på flygresor måste jag fundera på. Tar tacksamt emot kloka tankar i frågan!

Struktur

Okej, jag utlovade bättre koll på min miljöpåverkan. De olika beräkningsverktyg som finns på internet är inte fullgoda hjälpmedel, men de ger i alla fall en liten hint om vilken miljöbelastning man ger upphov till och var förbättringsområdena finns. Jag har valt att använda Klimatkontot för att börja kartlägga mina största miljöbovar och här är det ocensurerade resultatet (offentlig konsumtion inte inräknad):


Boende 1,5 ton koldioxid

Resor 1,5 ton koldioxid

Mat 1,7 ton koldioxid

Övrigt 0,1 ton koldioxid

Totalt 4,8 ton koldioxid

Ganska jämnt fördelad belastning alltså och klar förbättringspotential eftersom hållbar nivå ligger på ca 1,5 ton koldioxid.

Fortsättning följer...