Uselt Arla!

Det är tydligen fler än jag som reagerat mot Arlas nya förpackningar, eftersom de nu ser sig tvungna att lägga upp frågor och svar om den nya förpackningen och en instruktion för hur man ska vika paketet för att få ut de uppskattningsvis 5 % fil eller yoghurt som annars går till spillo (eftersom det är Arlas egna uppgifter, kan man kanske misstänka att siffran är lågt räknad och att det verkliga svinnet kan uppgå till betydligt mer), samt starta en tävling om hur man tömmer förpackningen på mest effektiva och kreativa sätt.

Att på detta sätt försöka återupprätta sin kantstötta miljöimage, kan inte uppfattas som något annat än pinsamt. Takåsförpackningen blir inte ett dugg lättare att transportera, tömma, rengöra eller förvara för att jag har fått en fullständig vikguide och glada tips om hur jag kan dela förpackningen och lägga flingorna direkt i. Lägg därtill att förpackningen är svåröppnad och varianten utan plastkork (som rent materialmässigt har en något mindre miljöpåverkan och används främst till de ekologiska produkterna) avsevärt kladdig. Det är varken konsumentvänligt eller miljövänligt.

Ge mig tillbaka tegelstensförpackningen!

Ut med det gamla

Är det bara jag som får en obetvinglig lust att rensa, sortera och organisera så här års? Det är nånting med att börja på ett nytt år som gör att det passar så bra att sortera ut gammalt och skapa nya rutiner. Jag har en tendens att spara på lite för mycket papper eftersom jag har svårt att bestämma mig för vad som är viktigt att ha kvar. Dessutom tänker jag ofta att jag vill läsa saker en gång till, lite senare - och så blir de liggande och nya papper som jag måste läsa dyker upp… Egentligen skulle jag vilja bli mer effektiv och bättre på att ordna mina papper mer strukturerat, men hittills är mitt sätt att minska antalet papper som ligger och skräpar att helt enkelt minska inflödet - och spara några träd på köpet. Man kan slippa ganska många papper:

 

•   Autogiro eller e-faktura till så många räkningar som möjligt 
•  Tacka nej till kontoutdrag på papper om din bank inte redan tagit bort det 
•  Nej till direktadresserad reklam. Kan du göra här. 
• Självklart "Nej tack till reklam" på brevlådan 
• Elektroniskt årsbesked från CSN
• Tacka nej till utskick från kundklubbar och butiker där man inte längre är kund eller be att få utskicken via mail 
• Avbeställ telefonkatalogen om du bor i villa

Ett litet berg av julklappspapper

I soprummets kärl för pappersförpackningar respektive plast är det redan knökfullt och jag gläder mig åt att de flesta verkar känna till att julklappspappret hör hemma bland pappersförpackningar. Det är galet hur mycket förpackningsmaterial som blir kvar efter paketöppnandet, trots att vi försöker minska ner det. I år har jag tackat nej till de skrymmande kartongerna i butikerna och försökt återanvända papper så mycket som möjligt (förra året kom tomten med en snowracer, så vi hade stora otejpade ark kvar). Fina kartonger och presentpåsar är tacksamma att återanvända, de brukar ta flera varv innan de är utslitna. Snören har jag flera rullar av sedan länge, men egentligen föredrar jag sidenband runt paketen. Lätta att återanvända och mycket vackrare! Nästa år funderar jag dock på att prova Ankis variant och använda presentpåsar i tyg.

Julpynt och telefoner

Jag är glad att vi valde den schyssta julmarknaden i ABF-huset framför Stortorgets saftglögg, trötta tomtar och tyska korvar (Förlåt om jag raljerar, jag har inte varit där i år men den har aldrig tidigare imponerat. Det är obegripligt varför folk vallfärdar för att få trängas i denna genomkommersiella och oinspirerande miljö.)

Nu fick vi istället färgsprakande hantverk från hela världen, ekologiska kläder, engagerade deltagare, ett charmigt kafé med hembakat bröd, filmvisning och bra musik. Barnen köpte afrikanskt julpynt och själv upptäckte jag att ett kvinnokollektiv i Bolivia lyckats tillverka börsar i precis den nätta storlek jag önskade mig. Så nu vet jag var jag ska göra av alla plastkort som tänjer ut plånboken. Att den dessutom påminner mig om Fablernas värld är en stor bonus.

Jag fick också se den färska filmen Det dolda priset för din mobil. Jag hade precis börjat fundera på att byta min 8-åriga trotjänare till något mer multifunktionellt. Det är ju ganska trevligt med musik på väg till jobbet och så slipper man glömma kameran hemma. Filmens skildring av produktion inom mobilindustrin och hantering av uttjänt elektronik, får mig att tänka igen. Den här robusta raringen fungerar ju faktiskt fortfarande.

Goda affärer

Håller just på att packa in urvuxna kläder som jag lyckats sälja. Tradera är verkligen en dröm för återbrukare. En av köparna mailade och var glad över att hon fyndat ett ullunderställ billigt. Själv är jag lika glad för att kläderna blir använda och att jag dessutom tjänar en hacka. Förpackningsmaterialet är återbruk rakt igenom (ja, inte tejpen förstås): plast från gamla blöjpaket och adresslappar klippta från baksidan av använda kuvert. Sopor är inte alltid sopor.

Imorgon blir det julmarknad igen. En schysst sådan.

Dagens irritationsmoment

Varför envisas brevbäraren med att, vecka efter vecka, stoppa ner en massa reklamblad för klockor, julskinka och tyska kvalitetskök i vår brevlåda som är märkt med "Ingen reklam, tack"?

Varför byter Arla förpackningar för ekomjölk och -fil, från de smidiga fyrkantiga paketen till ryggåsförpackningar som i undersökningar visat sig vara svårare att tömma , som är svårplacerade i kylen och hopplösa att platta till i soporna?

Tror jag måste maila lite...




Uppdatering: Det går att rösta om de nya förpackningarna på arlas webbplats. Gör det du också!

Restmat

Som ni vet sedan tidigare är jag vän av att ta till vara rester. I veckan var jag på det seminarium där Konsumentföreningen Stockholms studie om onödigt matsvinn presenterades. Studien har blivit omtalad både i media och i bloggvärlden, och den kan verkligen ses som en väckarklocka. 57 procent av matavfallet från hushållen som deltog i undersökningen, var sådant som hade kunnat ätas om man hade förvarat det rätt och använt det i tid. Mer än hälften av maten som slängdes gick alltså till spillo helt i onödan! Och då har man inte räknat sådan som hälls ut i slasken: mjölk, juice, soppa, sås o.s.v. Idag, när vi diskuterar möjligheterna att på ett hållbart sätt försörja en växande befolkning med mat, är det här en viktig fråga. Vi kan inte ta stora resurser i anspråk för att producera mat som sedan kastas bort och blir energikrävande sopor. Huruvida man komposterar sitt matavfall eller slänger det i soppåsen har ganska liten betydelse i det här sammanhanget, eftersom maten ändå producerats förgäves.

Det här är något som vi försöker bli bättre på hemma. Mer planering så att alla inköpta råvaror används utan spill och ibland justering av matsedeln så att vi kan använda rester istället. Jag vet att många som planerar en matsedel lägger in en "restdag" varje vecka. Kanske kan det vara något att ta efter? I det avseendet hade gårdagens middag varit ett utmärkt tillfälle - om vi nu hade haft några rester. Till fiskpudding passar det nämligen perfekt att använda sådant som blivit över: lite kokt fisk och grötrester.

Låter det inte gott? Får ordet fiskpudding dig att tänka på något stabbigt som en barsk mattant klafsade upp på din tallrik när du var 8 år, samma mattant som sedan med hökögon kontrollerade att tallriken var renskrapad innan du fick gå ut och hoppa släng igen?

Tänk om! Tänk på en len, mild fisksmak. Tänk på något mjukt och fluffigt som smälter i munnen. Tänk skirat smör (inte margarin!) och mjälla ärter (ok, igår kom de från frysen men i alla fall...) som tillbehör. Jag delar gärna med mig av receptet som försatte mig i sjunde mathimlen igår, men eftersom det är maken som står för tillagningen behöver jag lite assistans med det. Jag återkommer.

Det här med konsumtion

I Östersundspostens klimatserie påstår man att prylar och konsumtion endast står för 8 procent av ett hushålls utsläpp av växthusgaser. Då kan man ju undra varför jag och andra gör en sådan stor sak av att minska vår konsumtion. Men stämmer det verkligen? Och hur har man kommit fram till siffran? Är det ett genomsnitt för hela världen, för svenskar, för sådana som oss: 30+ storstadsboende småbarnsföräldrar med två inkomster?

Utan att vara expert på området, kan man i alla fall konstatera att konsumtion av vanliga prylar som kläder, heminredning, leksaker och elektronik belastar miljön på ganska många sätt:

• Produktionen av råvaran; t.ex. bevattning och besprutning av bomullsodlingar, oljeborrning, utvinning av metall.
• Förädling av råvaran; t.ex. färgning, bearbetning till plast - medför stor energiförbrukning och användning av farliga kemikalier.
• Den färdiga produkten kräver förpackningsmaterial.
• Transport av produkten till konsument innebär oftast förbränning av fossila bränslen och utsläpp av växthusgaser.
• När konsumenten tröttnat på/slitit ut/vuxit ur produkten så kastas den och blir föremål för en energikrävande sophantering oavsett om den återvinns eller förbränns.

Med tanke på vilken enorm plats konsumtion tar i våra liv idag, kan man kanske ana att den står för lite mer än 8 procent i den grupp som den här familjen tillhör. Bland storstadsboende trettiplussare är shopping mer än en nödvändighet. Det är ett nöje, en hobby, en tröst och ett tidsfördriv. Vi hittar inte på något när vi har tråkigt. Vi åker till IKEA.

För mig är det en logisk och självklar slutsats att dra ner på konsumtionen av prylar för att minska den belastning på miljön som vi orsakar. Visst, det finns alternativ som är ekologiska/närproducerade/återvunna och därmed mindre miljöbelastande. Det är bra. Absolut! Men jag tror att vi måste ifrågasätta konsumtionen som sådan. Eller som platschefen Mia Jameson på Sveriges största anläggning för miljöfarligt avfall uttrycker det i Mattias Hagbergs Skräp:

Tänk dig en hund som är magsjuk. Hur botar man den hunden på bästa sätt? Genom att ta hand om avföringen eller genom att undersöka vad den stoppar i sig?

Dagens boktips

Den här läser jag just nu. Skräp av Mattias Hagberg. Författaren undersöker hur mycket sopor hans familj producerar och vart dessa tar vägen. Jag hissnar över fakta som att en normal konsument idag lämnar 400-500 kg sopor efter sig varje år, medan den siffran på 1940-talet var 20 kg. Jag kommer nog att återkomma när jag läst ut den , men redan nu rekommenderar jag en läsning.

Matslöseri

Enligt en studie som Konsumentföreningen Stockholm låtit göra kan den mat som svenska hushåll slänger varje år ge ett utsläpp på 1,9 miljoner ton koldioxid, lika mycket som 700 000 bilar släpper ut. Vilket slöseri med resurser! Och detta beror förstås på för mycket resurser och för lite kunskap. Vi har råd att slänga mat och vi vet inte hur man tar hand om överbliven gröt, blomkålsblast, kalla potatisar och torra brödkanter. Konsumentföreningen Stockholm har ett seminarium kring det här temat på Cirkus i Stockholm den 31 mars. Anmäl dig på föreningens hemsida.

Själv är jag extrem nojjig när det gäller mat som håller på att bli för gammal. Jag gillar inte att använda mjölk med utgånget datum, även om jag vet att det troligen inte är något fel på den, och jag ratar leverpastej som varit öppen mer än fem dagar. Alltså slängs det en hel del även i det här hushållet. Men det ska vi ändra på.

För att minska svinnet nämner man på KfS hemsida inköpsplanering, rätt förvaring och att ta vara på rester. Planering är vi hyfsade på. Vi gör matsedel för en månad i taget och planerar inköpen efter den. Men vi skulle kunna bli bättre på att planera matsedeln så att vi tar tillvara råvarorna. Köper man hem färsk ingefära till en maträtt, så är det bra om man kan använda resten till något annat innan den bli dålig. Vi kan också bli bättre på att använda rester, särskilt det som inte åker ner i mammans matlåda. Här behöver jag hjälp med kreativt tänkande.

Mina tips för att ta till vara rester:

• Matlåda av gårdagens middag. Frys in om det inte går åt dagen efter. Frys också alla småskvättar av pasta, ris, bulgur etc. Kombinera med såsen från en annan dag och vips blir det en matlåda till.
• Kall kokt potatis är jättegott smörgåspålägg ihop med kaviar eller sill.
• Baka! Övermogna bananer i en kaka är klassiskt. Potatis och äpple är utmärkt i matbröd. Man ska kunna använda gröt också, men det har jag inte provat.
• Brödkanter torkas och mals till ströbröd.

Vilka är dina bästa tips?