Inget Nyp - slutrapport

Den senaste veckan var inte shoppingfri. På helgens prylbyte blev det både regnkläder, stövlar, ett nytt set med pärlplattor och ett spel. Hela 225 kr spenderade jag, men inget var Nyp.

Nu har hela månaden gått och jag kan konstatera att jag inte hade fullt fog för min kaxighet. Det blev två undantag för presenter, som förmodligen hade kunnat undvikas med bättre planering och lite fantasi. I övrigt har det inte varit svårt, men det kan bero på att jag inte shoppar några mängder.

Imorgon drar nästa utmaning igång. Malin och Stina är med. Vi återkommer med delrapporter på vägen.

Förberedelser

På onsdag drar Mat-utmaningen igång. Ni är väl med? Anmäl dig genom att lämna en kommentar.

När man vill äta ekologiskt bröd till en rimlig kostnad, är det bästa att baka själv. Dessutom vet man då exakt vad brödet innehåller. Om man inte vill baka ett Kajsa Varg-bröd på rester så kan jag tipsa om mitt favoritbröd:

Linfrölimpa
1,5 dl grovt rågmjöl
1 dl vetekli
1 dl linfrö
2 msk olja
1msk salt
4 dl kokande vatten
50 g jäst
3,5 dl ljummet vatten
1 dl honung
ca 11 dl vetemjöl

Häll det kokande vattnet över rågmjöl, vetekli, linfrö, olja och salt. Rör om och låt det stå ca 1 timme. Rör ut jästen i ljummet vatten och häll det i degbunken tillsammans med honungen och det mesta av vetemjölet. Arbeta samman till en smidig, men lite kladdig deg som får jäsa ca 1 timme. Ta upp degen på väl mjölat bakbord och knåda den väl. Dela i 2 delar som formas till runda limpor och läggs på smord plåt. Jäs i ytterligare 30 minuter. Grädda limporna i nedre delen av ugnen ca 45 minuter i 200 grader. Låt kallna på galler under bakduk. Brödet är hållbart, men går också bra att frysa.

Allt utom salt och jäst är ekologiskt. Någon dag ska jag lära mig det där med surdeg, så kan vi avskaffa jästen också.

Varför välja ekologiskt?

Det finns många skäl att välja ekologisk mat framför den konventionellt framställda. Riktlinjerna för ekologisk produktion varierar, men de här fördelarna får du om du väljer KRAV-märkt mat:

• Miljö. Vid ekologisk odling används inte kemiska bekämpningsmedel , så vi slipper rester av detta i åar, sjöar och hav. Inte heller konstgödsel, som är energikrävande både att framställa och transportera. Ekologiska bönder odlar själv en stor del av fodret till sina djur och sprider sedan gödseln på åkern, likt ett naturligt kretslopp. Det gör att vi spar på jordens resurser samtidigt som den biologiska mångfalden ökar .


• Hälsa. Maten innehåller inga rester av kemiska bekämpningsmedel. Den innehåller också färre tillsatser i övrigt. Den innehåller heller inte GMO, genmodifierade organismer. Naturligare käk helt enkelt.


• Djurhållning. Djuren är ute mer, äter ekologiskt foder och större hänsyn tas till deras naturliga beteende.

Så varför skulle vi egentligen välja något annat?

Godmorgon!

I morse var det nästan tomt i brödförrådet, så det fick bli scones till frukost. Att klockan skulle ställas om till sommartid hade vi helt glömt, så storasyster höll sånär på att missa simskolan men kom ialla fall iväg i sista stund.

Hur tillbringade ni Earth hour igår? Lite mörkare var det i husen i vår lilla förort, men de flesta verkade inte vilja avstå fotboll och Robinson för flimrande tv-ljus var det gott om. Vi sköt upp lördagsfilmen en timme och nöjde oss med ett stearinljus. Riktigt mysigt och en bra påminnelse om att det faktiskt inte behövs så mycket belysning hela tiden.

Snart släcker vi

Om 45 minuter är det dags!

Puh!

Hemma igen efter dagens prylbyte. Trött, men nöjd. Jag hade färre saker och mera pengar när jag kom hem än när jag gick, så det får väl betecknas som ett lyckat byte. Framför allt känns det bra att någon annan får glädje av sådant som vi använt färdigt. Döttrarna är försedda med nya regnkläder och pärlplattor, och jag hittade ett Tingelingspel som förmodligen kommer att bli födelsedagspresent till lillasyster.

Blandade känslor

Den 19 juli inträffar sommarens höjdpunkt. Då spelar min absoluta favoritartist i min absoluta favoritstad - och vi har biljetter! Tänk att börja dagen med en espresso på torget vid Pantheon och avsluta den med Rosalita. Det blir inte bättre än så!

Samtidigt är det här mitt största dåliga samvete just nu. Hur kul det än är, så finns det faktiskt ingenting som kan försvara att vi flyger fram och tillbaka till Italien bara för att få gå på konsert (nåja, inte bara, vi ska semestra lite också). Särskilt inte när jag läser om hur smidigt det var för Sven och barnen att åka tåg Ljusdal-Bryssel. Nästa resa blir det tåg för oss också. Nu får jag försöka muta samvetet med lite utsläppsrätter, men det känns ändå inte riktigt bra.

Earth hour

20.30-21.30 den 28 mars

Släcker du?

Anmäl dig på www.wwf.se

Våffeldagen

Idag mumsar vi.

Ekologiskt.

Våfflor (3dl vetemjöl, 2 dl kallt vatten, 3 dl vispad grädde),
vispgrädde och
hemkokt blåbärssylt (2 liter blåbär, 2 dl vatten, 6 dl socker).

Varför har jag någonsin i mitt liv köpt våffelmix (vetemjöl, skummjölkspulver, heläggspulver, bakpulver (E 500, E 341, E 450), salt, emulgeringsmedel E 471)?

Detta är en sann historia

Döttrarna i affären:

- Åh, kan vi få såna där, som vi äälskar?

Vi brukar koka bönorna själva, men vem kan motstå en sådan vädjan? Men var lugn, barnen är helt normala och brukar fastna vid plockgodiset också!

En ny utmaning

Vi försöker äta ekologisk mat i så stor utsträckning vi kan, men i vissa fall känns prisskillnaden för stor för att vi ska välja det ekologiska alternativet. Jag hör också detta argument från vänner och bekanta: vi har inte råd att äta ekologiskt. På Aftonbladets Fattigblogg , där Jessica lever enligt socialbidragsnormen, skriver hon att hon inte har råd att vara ekologisk när matkontot är satt till 1620 kronor per månad.

Är det så?

Eller är det så att det med lite planering och kreativitet går att äta både gott, nyttigt och ekologiskt till en rimlig kostnad? Crunchy Chicken har funderat över samma sak och dragit igång en utmaning som går ut på att köpa hållbart producerad mat och samtidigt hålla sig inom en begränsad budget. Jag tycker att det är en strålande idé och överför den till svenska förhållanden. Utmaningen pågår under april månad och vi kommer att hålla oss till följande spelregler:

• All mat som vi köper under månaden ska vara i första hand ekologisk och i andra hand närproducerad. Måste vi göra undantag från den principen kommer jag att kommentera det.
• Vi ska hålla oss till konsumentverkets riktlinjer för livsmedelskostnader, vilket innebär att vår familj om fyra personer har en matbudget på 4400 kronor.
• I budgeten ingår all mat men inte hygienartiklar eller liknande.
• Vi kommer att använda oss av sådant som redan finns hemma: mjöl, pasta, konserver, frysvaror. Men inte fuska genom att bunkra före 1 april.

Jag kommer att ha uppföljning varje vecka om hur det går och hur vi planerar vår mat. Jag är väldigt nyfiken på om det ska fungera utan alltför många undantag eller om det blir svårt att klara budgeten. Du som vill får gärna vara med. Berätta hur det går, dela med dig av recept och knep eller beklaga dig över svårigheter att hitta ekologiska alternativ, antingen i din egen blogg eller via mail eller kommentar till mig, så sammanställer jag våra erfarenheter.

Är du med?

Inget Nyp - delrapport 3

I helgen shoppade vi loss! Jag och döttrarna frossade bland fröpåsarna i trädgårdsbutiken och kom hem med både broccoli, morot och lövkoja. Jag vet inte om det räknas som Nyp, mat eller förbrukningsartiklar, men det kändes inte så väldans miljöfarligt i alla fall. Därefter tog vi oss till Gallerian för att handla några nödvändigheter och låta tjejerna fönstershoppa i den stora leksaksbutiken. Här kände jag för första gången av köpsuget. Tjejerna LÄNGTADE efter Törnrosaklänningar och Askungeskor och själv kände jag att det vore bra trevligt med en ny termosmugg för vårfikat på uteplatsen, att ett miniväxthus skulle vara bra till frösådden och att lillasyster kanske borde ha en fin matlåda till Knytte-utflykterna. Så då var det dags att åka hem. Jag fortsätter fika med en gammal mugg, lillasyster får klara sig med sin vanliga gamla glasslåda och sådden fick ske i några av alla gamla krukor jag sparat.Men vi är inte utan frestelser hemma. Trots att jag vet att jag aldrig tjänar något på att shoppa så blir jag frestad att passa på när rabattkupongerna kommer. - Visst skulle tjejerna behöva nya rosa strumpbyxor (nej, det finns vita i lådan), storasysters galonisar är slitna på knät (går säkert att laga) och den där tröjan är ju ändå eko (ja, men jag behöver ingen ny). Det slutade med att jag skyndade mig att slänga kupongerna - inte bland returpappret utan i hushållssoporna för att inte frestas att gräva upp dem igen.

Får du shoppingsug? Vad gör du då?

Pannkakssäsongen är här!

Idag var det vårpremiär för lillasysters Skogsknytte-grupp. Trots småkallt och ruggigt väder såg vi en halvvaken myra som irrat ut ur stacken väl tidigt. Och så fikade vi med varm choklad och kalla pannkakor. Man kan omöjligt gå på Knytte utan att ha matlådan laddad med pannkakor tycker lillasyster. Så pannkakor blir det. Varje söndag.

Det här med konsumtion

I Östersundspostens klimatserie påstår man att prylar och konsumtion endast står för 8 procent av ett hushålls utsläpp av växthusgaser. Då kan man ju undra varför jag och andra gör en sådan stor sak av att minska vår konsumtion. Men stämmer det verkligen? Och hur har man kommit fram till siffran? Är det ett genomsnitt för hela världen, för svenskar, för sådana som oss: 30+ storstadsboende småbarnsföräldrar med två inkomster?

Utan att vara expert på området, kan man i alla fall konstatera att konsumtion av vanliga prylar som kläder, heminredning, leksaker och elektronik belastar miljön på ganska många sätt:

• Produktionen av råvaran; t.ex. bevattning och besprutning av bomullsodlingar, oljeborrning, utvinning av metall.
• Förädling av råvaran; t.ex. färgning, bearbetning till plast - medför stor energiförbrukning och användning av farliga kemikalier.
• Den färdiga produkten kräver förpackningsmaterial.
• Transport av produkten till konsument innebär oftast förbränning av fossila bränslen och utsläpp av växthusgaser.
• När konsumenten tröttnat på/slitit ut/vuxit ur produkten så kastas den och blir föremål för en energikrävande sophantering oavsett om den återvinns eller förbränns.

Med tanke på vilken enorm plats konsumtion tar i våra liv idag, kan man kanske ana att den står för lite mer än 8 procent i den grupp som den här familjen tillhör. Bland storstadsboende trettiplussare är shopping mer än en nödvändighet. Det är ett nöje, en hobby, en tröst och ett tidsfördriv. Vi hittar inte på något när vi har tråkigt. Vi åker till IKEA.

För mig är det en logisk och självklar slutsats att dra ner på konsumtionen av prylar för att minska den belastning på miljön som vi orsakar. Visst, det finns alternativ som är ekologiska/närproducerade/återvunna och därmed mindre miljöbelastande. Det är bra. Absolut! Men jag tror att vi måste ifrågasätta konsumtionen som sådan. Eller som platschefen Mia Jameson på Sveriges största anläggning för miljöfarligt avfall uttrycker det i Mattias Hagbergs Skräp:

Tänk dig en hund som är magsjuk. Hur botar man den hunden på bästa sätt? Genom att ta hand om avföringen eller genom att undersöka vad den stoppar i sig?

Dagens boktips

Den här läser jag just nu. Skräp av Mattias Hagberg. Författaren undersöker hur mycket sopor hans familj producerar och vart dessa tar vägen. Jag hissnar över fakta som att en normal konsument idag lämnar 400-500 kg sopor efter sig varje år, medan den siffran på 1940-talet var 20 kg. Jag kommer nog att återkomma när jag läst ut den , men redan nu rekommenderar jag en läsning.

Ett gott råd

Om man ska jag göra en strömmingslåda så är det inte att rekommendera att ta sill istället. Det är ben i sill. Inte snälla mjuka små strömmingsben. Vassa, långa och obehagliga ben.

Idag åt ingen upp middagen.

Vi ömsar skinn

Både väder och almanacka säger att det så sakteliga börjar närma sig en ny årstid. Idag hade barnen cykelpremiär i ett härligt solsken. Snart kan vi kanske hänga undan vinteroveraller och tjockjackor till förmån för tunnare kläder, så det är hög tid för en genomgång av klädförrådet för att se vad som fortfarande passar. Gummistövlar ska mätas och provas, galonbyxor ska inspekteras så de inte läcker, tunna fingervantar ska räknas in och paras ihop och så den sedvanliga kontrollen av vad som blivit för kort eller trångt sedan förra säsongen. Som tur är gillar döttrarna det här. Idag har de mannekängat i alla upptänkliga kombinationer.

Det som blir över sorteras i tre högar:

• Det som kan ärvas av kompisars barn. Vi har dock begränsad avsättning för urvuxna kläder eftersom de flesta barn vi känner är i samma ålder och storlek som tjejerna.
• Det som ska säljas på Tradera. Sådant som är extra fint eller av känt märke och därför kan inbringa någon krona extra.
• Det som ska säljas på prylbyte. Hit hör det mesta: vanliga kläder som är hela och rena och säljs billigt.

Pryl- och klädbytardagar är en personlig favorit. Det känns riktigt bra att färdiglekta saker och urvuxna kläder kan komma till användning någon annanstans. Det är vansinnigt ekonomiskt också. Man kan få tag i jättefina saker till nästan ingen kostnad alls, i höstas köpte jag skridskor till tjejerna för 35 kr - för båda paren! Men det gäller att vara tidig för att få tag i attraktiva saker som cyklar och skidor.

Jag är med och arrangerar ett prylbyte i Enskede skola två gånger om året. Det är mycket jobb, men roligt och belöningen är att få handla med förtur. Den 28 mars kl. 11-14 är det dags för vårbytet, kom gärna förbi och fynda eller slå er ner och fika - vi har alltid en skolklass som fixar kaffeservering. Eller starta en egen bytardag där du bor. Konceptet är enkelt - alla deltagare märker upp sina saker med märknummer och pris, lämnar in det till oss på morgonen, vi säljer och sedan får alla hämta pengar (-10 % som tillfaller skolans föräldraförening) och överblivna kläder.

Här kan du hitta fler bytardagar.

Bästa mössan

Min jobbarkompis M har virkat den här fina mössan som är min nya favorit. M skapar oavbrutet nya modeller av restgarn, såväl som Nyp. Jag är imponerad!

Om presenter

Jag fortsätter på kalas-temat.

Är det okej att ge bort saker som inte är Nyp? Alltså inte upplevelsepresenter, utan prylar. Jag ger ibland mina barn saker som jag köpt begagnade, t.ex. pussel och böcker. De reflekterar ännu inte över att sakerna är använda av någon annan. Men jag har inte riktigt vågat mig på att göra samma sak till någon annan mottagare. Jag är nog rädd att uppfattas som lite - eller mycket - snål.

Ändå tror jag att jag skulle kunna uppskatta en sådan present själv. Om någon har hittat en sak som är rätt för mig så spelar det mindre roll om den är ny eller inte. Tror jag.

Kalas

Stinas kommentar igår fick mig att fundera vidare på temat barnkalas. Kalas är tillfällen som inbjuder till storkonsumtion av roliga prylar. Förutom presenter till festföremålet, är det presenter till gästerna, ballonger, serpentiner, roliga hattar, pappersdukar, plastmuggar, tutor och papperstallrikar med prinsessmotiv. Och det är klart att tjejerna skulle älska ett sånt här kalas. Kanske är jag en trist mamma som bara tycker att det känns onödigt, men varför måste kalas innebära en massa engångsmaterial? Vi kan inte heller vara utan ballonger, serpentiner och godispåsar, men vi dukar med samma kalastallrikar varje gång. Till nästa gång ska jag nog skaffa fina tygservetter också.

Att tänka sig ett kalas utan presenter är ganska omöjligt. Födelsedagsbarnet ska förstås få paket och ofta ligger det små presenter i gästernas påsar. Behövs det? De flesta barn har redan massor av leksaker, pysselgrejer, böcker, skivor och spel. Lägg till det små stenar, pinnar, snören och tygbitar som, åtminstone i mina barns rum, samlas på hög utan att man får sortera ut minsta lilla. Vi har hittills klarat oss undan med 70-talsvarianten: godis och ballong. Jag gillar också Stinas idé med upplevelsekort, mycket bättre än att få fler små plastsaker. Kanske skulle även födelsedagsbarnet kunna få upplevelser i present?

Vad ger ni bort i present? Uppskattar små barn upplevelser?

Färgglatt

Dagens rätt: morotssoppa med apelsin.

I väntan på att jorden reder sig

Vi jobbar på att förnya krukväxtbeståndet här hemma. Under en något piggare stund planterade storasyster och jag apelsin- och mandarinkärnor, som vi hoppas ska bli små exotiska träd. Hon har själv sparat ihop kärnor och nu petade vi ner dem i varsin torvbrikett och märkte upp dem med glasspinne-skyltar. Storasyster har döpt varje kärna, så nu väntar vi på att Slingerpott, Ägg, Urban och Tente ska titta upp ur jorden.

Inget Nyp - delrapport 2

Jag erkänner, jag är fantasilös. Jag lyckades inte lösa veckans två födelsedagsuppvaktningar utan Nyp. Det blev klassiska födelsedagspresenter samt växthusodlade blommor i båda fallen. Men jag tror att mottagarna blev glada i alla fall.

I övrigt har veckan inneburit lika lite shopping som den föregående. Bara mat har inhandlats. Och nytt busskort, eftersom våren inte kommit så långt som jag hade hoppats. Cykelpremiären har härmed uppskjutits en månad.

Det är inte så lätt att ge bort presenter som inte är Nyp, men det hade nog gått med lite bättre planering. Man kan till exempel ge bort en upplevelse. Kanske kan det bli ett teaterbesök eller årskort på ett museum. Till barnfamiljen kan ett årskort på ett populärt utflyktsmål fungera. Eller så kan man regissera en egen upplevelse: picknick på en ny mysig plats, skridskoutflykt med korvgrillning, champagnesupé i badkaret - allt utifrån deltagarnas preferenser. Att köpa saker som inte är Nyp är svårare och kräver att mottagaren uppskattar en sådan gest. På antikvariat kan man t.ex. få tag på böcker som är slut hos förlaget och i antikaffärer kan man verkligen hitta unika saker.

Vad skulle du ge bort eller vilja ha själv?

Sjukligt

Vi hann med förmiddagens avslutning på lekgympan, mer var det inte. Storasyster däckade direkt vid hemkomsten och nu efter middagen har lillasyster också börjat sloka. Dags att planera för en hemmavecka.

Finn felet

När storasyster kommer hem från dagis med denna

...så kanske det är dags att byta den julröda duken mot något med lite vårkänsla... Mamman anar ljuset i den gråbleka vinterslasktunneln!

Ninnanana na ninna....

Dagens boktips: miljöböcker för barn.

Eller tips och tips... Jag gillar att de tar upp de viktiga frågorna på ett ganska enkelt sätt och de kan vara bra som utgångspunkt för prat om miljö. Men måste de vara mer pedagogiska än spännande? Inte borde det väl vara omöjligt att kombinera, men jag har inte lyckats hitta någon som både jag och barnen uppskattar. Någon som kan rekommendera?

Bibblan är bäst!

Jag älskar verkligen bibliotek. Jag kan fortfarande minnas det oerhörda ögonblick då jag, 6 år gammal, fick klart för mig att man faktiskt fick låna hur många böcker man ville! I bokslukaråldern lånade jag så mycket jag orkade bära för att klara en hel sommar på landet. Och i deppiga tonår var biblioteket en trygg plats att bara vara på. En gång var jag till och med på väg att bli bibliotekarie, innan jag halkade in på mitt nuvarande jobb och blev kvar.

Fortfarande tycker jag att biblioteken bedriver en helt fantastisk verksamhet. Förutom den mängd böcker och tidskrifter man kan läsa på plats i trivsamma lokaler eller låna hem i flera veckor, kan man använda internet, höra föredrag, se utställningar, lyssna på musik och uppleva teater. Till exempel. Minst ett par gånger i månaden besöker vi vårt lokala bibliotek för att förnya kvällsläsningen. Precis som min mamma får jag sätta en gräns för hur många böcker ungarna får välja för att jag ska orka släpa hem ryggsäcken. Ofta hittar vi ett par filmer också som vi kan låna en hel vecka. Det kan inte bli bättre. Jag förstår inte varför man måste äga alla böcker, så många gånger läser man väl inte en bok? Och visst kan barn se favoritfilmer oändligt många gånger, men de är lika förtjusta i spänningen med en ny film eller glädjen att hitta en gammal favorit. Det är väl bättre att filmerna ses av fler än att de bara blir liggande i hyllan hemma.

Veckans bokskörd

Lilla bilden lånad från Library Lovers

Det här blir jag glad av

I går skrev jag om alternativ till att köpa nyproducerade textilier som orsakar stor belastning på miljön genom utsläpp av kemikalier och koldioxid. Det finns fler sätt att minska sin miljöpåverkan utan att ungarna ska behöva gå utan kläder. Ett av de roligaste är nyskapade plagg av återanvända tyger, det blir miljövänliga och ofta helt unika kläder.

Den här härliga klänningen har Solig skapat efter önskemål från vår femåring:En femåring som bär den med stolthet och endast med tvekan lånar ut den till lillasyster. Solveig beskriver sin filosofi så här:

"Solig är glada färger och mönster, kläder som inte gör skillnad på flickor och pojkar, allt sytt av mig oftast i återanvända tyger. Så inget barnarbete, inga miljögifter, inga påtvingade könsroller - kläder för en lite bättre värld helt enkelt!"

Vem skriver inte under på det? Jag funderar redan på nästa beställning. Lillasyster skulle gärna vilja ha en sån härBilder lånade av solig

Aprilväder

Häromdagen hade jag tänkt visa bildbevis på att några av alla hundratals lökar som vi planterade i höstas höll på att ta sig upp ur jorden och att våren verkligen var på väg. Jag hann inte. I dag ser det ut så här hos oss:

I förgrunden kan man ana kryddträdgården som vi började anlägga förra sommaren: det som knappt syns är timjan och oregano och det som sticker upp lite mer är lavendel. I år ska vi komplettera med gräslök (oumbärligt), dragon (till den hemlagade bearnaisesåsen - mmm...) och salvia (använder vi inte mycket, men plantan är så vacker).

Här är stadsbons svar på trädgårdsland, det dröjer nog lite innan vi kan så... Vi bor i lägenhet och har en uteplats där jag efter ytterst amatörmässig förmåga försöker odla både ätbart och sevärt. Uteplatsen är dock belägen ovanpå föreningens garage, så det är inte någon jordmån att tala om. Därför valde jag pallkrage till förra årets första försök med zucchini, spenat, rödbetor och sockerärter och i år tänkte jag skaffa ytterligare en för att få plats med lite mer.

Kreativt

När man har stickat sig en hel hög med disktrasor av restgarner, då kan man ta sina gamla wettex och använda dem till annat som Mustafa! Inte riktigt återbruk i ordets rätta bemärkelse, eftersom jag antar att trasan bör vara oanvänd (man kan ju föreställa sig alternativet - hu!), men oerhört kreativt!

Som smågodis

Barnkläder måste man ha. De växer periodvis hiskeligt fort de små liven, och andra perioder sliter de hårt på plaggen eller fläckar dem till oigenkännlighet. Det är ganska bra, för då kan man få en ursäkt att shoppa loss.

Och det är roligt att köpa barnkläder, det upptäckte jag ganska snart efter att jag kommit ur den allra första bebisbubblan. Då kan man köpa små söta plagg som gör ens söta lilla unge ännu mer oemotståndlig. Och man kan frossa i färger och mönster, för de är ju så fina, och så små, och de kostar ju nästan ingenting! Barnkläder påminner mig lite om hur det var att köpa smågodis före plockgodisets tid. Ni vet: - en blå, en sån där sur, två sockerbitar...

Men hur mycket kläder kan ett barn egentligen ha? Mina barn är 3 och 5 år och växer inte ur sina kläder i samma takt längre, så här ser det ut i deras lådor:

Proppfullt. Och sedan vi fick egen tvättmaskin använder vi kanske hälften av plaggen innan tvättkorgen är överfull...

Vi är inte på något sätt unika. I Sverige köper vi i genomsnitt 24 kg textilier per person och år, att jämföra med världsgenomsnittet på 9 kg (Källa: Naturskyddsföreningen). Produktionen av dessa textilier kräver massor av energi, bekämpningsmedel, kemikalier, konstgödsel och bevattning. Det är ett kostsamt smågodis och inget jag längre kan unna mig med gott samvete. Men det finns ju alternativ:

• Ärva kläder. Tjejerna fick nyligen överta en hel kasse kläder av kompisen M och det var rena julafton. Det provades, poserades och förhandlades om vem som skulle ha vilken klänning och den åtråvärda tröjan med Hello Kitty.
• Handla second hand. I våra trakter ploppar det upp nya andrahandsbutiker överallt.
• Tradera. Fantastisk marknad för både säljare och köpare. Stort utbud av barnkläder och överskådligt om man letar efter något särskilt.
• Klädbytardagar. Oftast mycket billigt och upplagt för att fynda.
• Handla ekologiskt om du trots allt vill köpa nyproducerat.

Själva har vi minskat ner våra klädinköp med ungefär hälften under 2008. Målsättningen är att halvera igen under 2009 och dessutom att merparten ska vara second hand. Minskningen medför redan positiva sidoeffekter. Vi har roligare på helgerna eftersom vi mer sällan spenderar tid med att flanera i shoppingcentrum. Vi spar förstås pengar, dels för att vi handlar mindre men också för att vi inte fikar på trista centrumkaféer, lägger guldpengar i de roliga åkdjuren som står utanför varje leksaksaffär eller åker bil till stora köpcentrum. Helt tänker vi inte sluta handla, bara lite mer genomtänkt.

Hur shoppar du?

Garnpyssel

Visst har ni sett tipset från Elins trädgård här intill? Glada, personliga, praktiska disktrasor av restgarner. Självklart! Så smart sätt att låta restgarnerna komma till nytta. Jag undrar om det funkar med annat än bomullsgarner? Ull lär väl inte vara så lyckat, men syntetblandning kanske skulle gå. Ska inventera stickkorgen!

Strategi

Mitt blodsocker brukar ofta ramla ner i knähöjd lagom till att det är dags att åka hem från jobbet. Om jag hade varit mer förutseende så hade jag givetvis sett till att ha med mig och äta ett nyttigt ekologiskt mellanmål på eftermiddagen. Nu är jag inte det, och har därför att välja på:

1. Komma hem grinig, lätt illamående och med huvudvärk.
2. Ta en omväg till en riktig butik, införskaffa ovanstående nyttiga mellanmål och bli sen hem
3. Rusa in i lilla tunnelbanekiosken och handla valfri oekologisk chokladbit att mumsa på hemvägen.

Självklart blir det aldrig alternativ 2 och alldeles för ofta alternativ 3. Idag tryckte jag i mig en Bounty av den extrastora sorten, trots alla föresatser att hålla mig till ekologiska alternativ. Inte så nyttigt..

Slutsats: måste planera bättre. Se till att ha tillräckligt med ekologisk choklad i jobbväskan!

Bröd på en höft

Idag hade vi rester av havregrynsgröt, kokt potatis och lite filmjölk. Då blev det så här ihop med dinkelmjöl och havrekli:

Smakade bra också. Jag kommer aldrig att kunna återupprepa det, har inte antecknat receptet. Men vad gör det, det blir andra rester en annan dag.

Inget nyp - delrapport 1

Första veckan utan nyp har gått. Hittills har det varit ganska ospännande, jag har inte köpt något annat än mat så jag har inte behövt fundera på alternativ. Det enda jag skulle vilja köpa till mig själv är Springsteens senaste album, fast det kan jag låna av svärmor så det är inte heller särskilt nödvändigt. Jag undrar hur mycket man egentligen ska shoppa för att den här utmaningen ska bli svår?

Nästa vecka kan det faktiskt bli lite knepigt eftersom jag har två födelsedagskalas framför mig, är ju inte säkert att födelsedagsbarnen uppskattar second hand. Får se om jag lyckas komma runt det eller om jag nästa söndag får ändra min kaxiga inställning.

Den tomma tiden

Oplanerad tid betyder inte med nödvändighet sysslolöshet. Dagen har bjudit på följande:

06.15 två mysungar anlände till föräldrasängen

09.10 glad stund i badhuset

11.30 hemma för lunch. Dagens rester av ost och tomat kompletterades med skinka och dijonsenap och blev smarrig toast i våffeljärnet:
13.00 dags att se över brödförrådet.

Eftersom vi helst vill äta ekologiskt blir köpebröd ruskigt dyrt så jag bakar det mesta. Hittills har jag dock haft svårt att övertyga barnen om att mammas bröd är lika bra som köpta hällekakor, men eftersom fredagens hamburgerbröd tydligen funkade bra även som frukostmackor så anar jag en ljusning. Dagens skafferiinventering visade dock att det skulle bli vuxenbröd. Plåtburken är en ärvd klenod som en gång innehöll gräddkarameller, men nu precis rymmer två kilo vetemjöl. Den har enormt värde för mig, varje gång jag bakar är jag tillbaka i älskade mormors kök.

15.00 tjejernas kompis I på besök. Tre tjejer röjde för fullt här hemma och var jägare och älvor omvartannat. Ett par timmar senare sa trötta och glada vänner hej då.

16.45 brödet färdigt. Ett helt oprövat recept och dessutom modifierat efter vad som fanns hemma. Återstår ännu att provsmaka.

17.30 husmanskost till middag: dillkött och potatis

18.00 Bolibompakoma för barnen. Skrubbning av hundbajskletig hallmatta för mamman. Klart orutinerat av tvåbarnsföräldrarna att köpa en matta som inte går att tvätta (vilket jag förstås ändå gjorde medelst såpa och skotte-svamp).

19.50 lite godis har gett barnen ny energi och de leker i väntan på kvällens höjdpunkt "festodimelodalen" och lördagsmys (vilket inte nödvändigtvis har med godis att göra utan markerar att det är dags för levande ljus och helgförmånen somna-i-soffan) Mamman och pappan har parkerat i soffan för att invänta somnandet så att lördagsfilmen kan avnjutas (företrädesvis ihop med en skotsk single malt).

God kväll!

Äntligen fredag

Visst är det njutningsfyllt att veta att hela lediga helgen ligger framför fötterna. Och allra bäst tycker jag att det är när ingenting är inplanerat. Absolut ingenting.

Det är fantastiskt trevligt att gå på bio, åka på utflykt, äta middag hos goda vänner och hälsa på släkten. Det är roligt att barnen vill gå på simskola, knytte och lekgympa. Men jag behöver den tomma, oplanerade tiden för att inte känna att alla de andra roliga sakerna blir en lång "att göra"-lista. Det är först när det finns tillräckligt med oplanerad tid som jag kan landa och vara i nuet. Där skulle jag vilja vara oftare.

Så nu tar vi helg.

En annan utmaning

Annie på Vi visar vägen har en utmaning på bloggen. Den går ut på att man ska redovisa vad man gör bra, mindre bra och vad man vill göra bättre när det kommer till miljövänlig konsumtion. En bra utmaning som ger tillfälle till reflektion kring köpbeteende och prioriteringar - klart jag är på!

2 bästa:

• Nästan alla mjölkprodukter, grönsaker och bakprodukter vi köper är ekologiska.
• Vi köper nästan aldrig böcker utan lånar på biblioteket.

2 sämsta:

• Vi äter alldeles för mycket kött. Köttet är sällan ekologiskt.
• Hud- och hårvårdsprodukter är sällan miljövänliga.

2 att förbättra:

• Jag vill att vi ska äta mer vegetariskt. Vi försöker, men har svårt att hitta alternativ som passar hela familjen.
• Byta ut schampo, duschcreme m.m. till miljövänliga alternativ.

Apropå rester

Idag hade vi de här att ta hand om:

Bananerna var definitivt inte i den form som jag vill att bananer ska vara om jag ska äta dem naturella. Men i kombination med en överbliven kaffeskvätt och lite basingredienser från bakhyllan blev det betydligt bättre:




Receptet kommer från klassikern Sju sorters kakor:

Bananmuffins
100 g smör
3 dl socker
2 ägg
5 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1 tsk bikarbonat
1 tsk ingefära
2 tsk kanel
2 bananer
0,5 dl kallt kaffe

Rör smör och socker poröst. Tillsätt ett ägg i taget. Blanda mjöl, bakpulver, bikarbonat och kryddor och rör ner det. Mosa bananerna, tillsätt dem och kaffet. Jag gräddade dem ca 15 minuter i 200 grader.

Glasyren:
75 g smör
3,5 dl florsocker
2 tsk vaniljsocker
2 msk kakao
en skvätt kallt kaffe
Och så det viktigaste enligt barnen: STRÖSSEL!!

Egentligen gillar jag inte att använda engångsmaterial och pappersformarna kvalar ju in i den kategorin. Är det någon som vet om såna där "muffinsplåtar" är bra? Mormor hade speciella veckade masarinformar i metall på sin tid, kanske skulle de funka till muffins också? Fast det blir mycket att smörja och bröa förstås...

Lunchmat - tråkmat

Hemma hos oss lägger vi mest krut på middagsmaten - främst kanske för att det är maken som tillreder den och han råkar vara kock. Lunchmaten är däremot sorgligt underprioriterad. Vi äter lunch hemma tre dagar i veckan och de främsta kriterierna är att det ska gå fort och att barnen ska äta den. Det leder till att vår lunch-topplista ser ut som följer:

• varmkorv med pasta
• varmkorv med bröd
• falukorv med pasta
• fiskbullar med pasta
• fiskpinnar med pasta
• pannkaka

Ni ser, inte upplyftande på något sätt. Till lunch äter vi all tråkig färdigmat som vi ratar när middagsmaten planeras, det enda positiva är att ungarna faktiskt äter den (ja, våra barn är rätt kinkiga). Men vilka snabba, barnvänliga alternativ finns det? Det får inte innebära varma grönsaker eller hoprörd mat, typ grytor. Tips någon?

Ibland blir jag lite ledsen

På mitt jobb får vi, som på så många andra arbetplatser, fruktkorgar varje vecka. Ett trivselskapande och hälsofrämjande initiativ - eller hur? I höstas hade vi en halv temadag kring miljön i samband med att vi såg filmen An inconvenient truth, då vi diskuterade vad vi kunde göra på arbetsplatsen för att minska vår miljöpåverkan. En av de första saker som kom upp var att byta till ekologisk frukt i fruktkorgarna, både av hälsoskäl och av miljöskäl. Eftersom den ekologiska frukten är dyrare enades vi om att vi kunde nöja oss med lite mindre korgar. Allt gott och väl, vi fick vår ekologiska frukt och har låtit oss väl smaka av bananer, apelsiner, äpplen, päron och kiwi.

Nu, tre månader senare, har det börjat gruffas. Det är för dålig variation i korgarna (tidigare fick vi även vindruvor, plommon, nektariner och ibland lite nötter eller godis), frukten har sämre hållbarhet (ja, frukt ska inte hålla hur länge som helst och nog klarar den en arbetsvecka) och på grund av de mindre korgarna tar frukten slut fortare.

Jag blir så ledsen. Kan vi inte ens göra den lilla uppoffringen att äta äpplen istället för vindruvor och nötter, hur ska vi då kunna göra något åt större miljöproblem eller tro att det någonsin ska uppstå en politisk vilja att på allvar göra något åt klimatförändringarna?

På jobbet har ledningen initierat en omröstning - FÖR ett byte till konventionellt odlad frukt eller EMOT att avstå ekofrukten. Jag hoppas så att jag blir positivt överraskad av resultatet!

Matslöseri

Enligt en studie som Konsumentföreningen Stockholm låtit göra kan den mat som svenska hushåll slänger varje år ge ett utsläpp på 1,9 miljoner ton koldioxid, lika mycket som 700 000 bilar släpper ut. Vilket slöseri med resurser! Och detta beror förstås på för mycket resurser och för lite kunskap. Vi har råd att slänga mat och vi vet inte hur man tar hand om överbliven gröt, blomkålsblast, kalla potatisar och torra brödkanter. Konsumentföreningen Stockholm har ett seminarium kring det här temat på Cirkus i Stockholm den 31 mars. Anmäl dig på föreningens hemsida.

Själv är jag extrem nojjig när det gäller mat som håller på att bli för gammal. Jag gillar inte att använda mjölk med utgånget datum, även om jag vet att det troligen inte är något fel på den, och jag ratar leverpastej som varit öppen mer än fem dagar. Alltså slängs det en hel del även i det här hushållet. Men det ska vi ändra på.

För att minska svinnet nämner man på KfS hemsida inköpsplanering, rätt förvaring och att ta vara på rester. Planering är vi hyfsade på. Vi gör matsedel för en månad i taget och planerar inköpen efter den. Men vi skulle kunna bli bättre på att planera matsedeln så att vi tar tillvara råvarorna. Köper man hem färsk ingefära till en maträtt, så är det bra om man kan använda resten till något annat innan den bli dålig. Vi kan också bli bättre på att använda rester, särskilt det som inte åker ner i mammans matlåda. Här behöver jag hjälp med kreativt tänkande.

Mina tips för att ta till vara rester:

• Matlåda av gårdagens middag. Frys in om det inte går åt dagen efter. Frys också alla småskvättar av pasta, ris, bulgur etc. Kombinera med såsen från en annan dag och vips blir det en matlåda till.
• Kall kokt potatis är jättegott smörgåspålägg ihop med kaviar eller sill.
• Baka! Övermogna bananer i en kaka är klassiskt. Potatis och äpple är utmärkt i matbröd. Man ska kunna använda gröt också, men det har jag inte provat.
• Brödkanter torkas och mals till ströbröd.

Vilka är dina bästa tips?

Uppstart

Föreningen Medveten konsumtion har startat en Facebook-utmaning: Inget Nyp i mars, d.v.s. inga nyproducerade inköp under en månad. Nu är jag inte någon Facebookfan, men eftersom jag sympatiserar med idén så känns det som en bra uppstart för den här bloggen. Jag hänger alltså på utmaningen att inte köpa något nyproducerat under mars månad - undantaget mat, läkemedel och nödvändiga förbrukningsartiklar som plåster, tvål och tejp. Det ena syftet med den här bloggen är alltså att dokumentera hur jag klarar utmaningen. Med risk för att vara kaxig: en månad kan ju inte vara alltför svårt.

Det andra syftet med bloggen är helt enkelt att diskutera en mer hållbar vardag. Vi är en alldeles vanlig småbarnsfamilj som tycker att det är bekvämt att åka bil, trevligt att åka på semester och roligt att shoppa nya kläder. Men vi tror också att det är ohållbart att fortsätta konsumera på det sätt vi gör i västvärlden om jorden ska ha ett klimat som våra barn och barnbarn kan leva i. Alltså försöker vi efter förmåga minska vår miljömässiga belastning. Jag hoppas kunna dela med mig av våra erfarenheter och få ta del av och inspireras av andras.

Välkommen att åka med.