Klimatkontot del 1 - transporter

Det är som sagt inte lätt att få fram korrekta siffror för vilken klimatpåverkan mina olika vanor har. Jag har ibland svårt att uppskatta vilka värden jag ska mata in. Hur många minuter duschar jag varje dag? Och för hur mycket köper jag kroppsvårds- och skönhetsprodukter varje år? Funktionen Minska min klimatpåverkan ger inte heller den tydliga vägledning jag skulle vilja ha.

Men någonstans måste man ju börja. Jag får gå igenom klimatkontot steg för steg och kartlägga varje område samtidigt som jag försöker hitta de åtgärder som kan minska klimatpåverkan. Vi börjar med transporter:

Av 1,5 ton koldoxid för resor står flygresor för 0,8 ton. En stor andel av mina totala utsläpp med tanke på att jag inte flyger särskilt mycket. Jag vill gärna minska den här siffran ytterligare och det borde kanske vara enkelt eftersom jag inte ens gillar att flyga. Jag uppskattar visserligen lata semesterveckor vid Medelhavet, men det kan med lite planering och tålamod vara genomförbart med tåg. Svårare är det med långresor. Jag har inget behov av att åka till Thailand varje år, men jag drömmer fortfarande om att en gång se Maldiverna (just en sådan resa förefaller oförlåtlig eftersom jag då direkt påskyndar resmålets utplåning) och att gå på en Springsteen-konsert i New Jersey. En enda tur- och returresa till USA motsvarar ungefär 2 ton koldioxid (den siffran varierar också beroende på vilket beräkningsverktyg man använder), alltså mer än hela årsbudgeten. Kan man överhuvudtaget unna sig någonting sådant?

Den andra stora posten på transportkontot är förstås bilen som motsvarar 0,6 ton koldioxid. Den traditionella Volvo-kombin rymmer de gigantiska kassarna från månadshandlingen, tar oss till landet på sommaren och ibland till morfar i Småland. Den går på bensin, är inte det minsta miljövänlig och dessutom dyr i drift, men är också bekväm, pålitlig och trygg. Jag har funderat på bilpool, men ännu är bilägandet inte förhandlingsbart för alla familjemedlemmar. Att köpa en ny bil för att få en miljöbil känns inte heller som ett alternativ. Vi försöker använda den så lite som möjligt, planera resorna och använda allmänna kommunikationer så långt det är praktiskt. Om vi jobbar lite hårdare på den linjen kan vi kanske få ner utsläppen till 0,4 ton, men mindre än så tror jag är svårt att klara med egen bil.

Övriga transporter består huvudsakligen av buss och tunnelbana och är ganska marginella, även under vintersäsongen när jag använder dem för jobbresorna varje dag.

Mål
Första målet för kategorin transporter är att få ner bilutsläppen till 0,4 ton. Hur jag ska se på flygresor måste jag fundera på. Tar tacksamt emot kloka tankar i frågan!

Struktur

Okej, jag utlovade bättre koll på min miljöpåverkan. De olika beräkningsverktyg som finns på internet är inte fullgoda hjälpmedel, men de ger i alla fall en liten hint om vilken miljöbelastning man ger upphov till och var förbättringsområdena finns. Jag har valt att använda Klimatkontot för att börja kartlägga mina största miljöbovar och här är det ocensurerade resultatet (offentlig konsumtion inte inräknad):


Boende 1,5 ton koldioxid

Resor 1,5 ton koldioxid

Mat 1,7 ton koldioxid

Övrigt 0,1 ton koldioxid

Totalt 4,8 ton koldioxid

Ganska jämnt fördelad belastning alltså och klar förbättringspotential eftersom hållbar nivå ligger på ca 1,5 ton koldioxid.

Fortsättning följer...

Nytt bröd igen

Vi hade en väldigt trevlig Allhelgonahelg. Långledigt, söta spöken, lövsparkande och Muminbio. Dessutom trivsamt mat och prat i goda vänners lag, med bland annat test av ett nytt bröd-till-maten-recept som tydligen gick hem eftersom jag blev ombedd att dela med mig av det. Lättbakat var det också!

Så här kommer länken till Sofies Dinkelbaguetter.

Lite tröst

Det kan inte vara roligt jämt. Idag var en sån där dag när vi kände oss lite mindre käcka och behövde muntras upp lite.

Vi har fortfarande en himla massa äpplen. Tillsammans med en överbliven snutt mandelmassa, vanlig smuldeg och generöst med favoritkryddan kardemumma (kanel i all ära, men man kan blir lite trött på det) blev det en paj som var klart njutbar ihop med vispgrädden som höll på att bli gammal.

Nu känns det bättre...

Kulturhuset 24 oktober

Vi ses där.

Shopping och välgörenhet

Nu ska jag helt skamlöst göra reklam:

Just nu pågår det nio auktioner på Tradera där ett gäng kreativa pysslare, på initiativ av Stina, säljer sina alster till förmån för Bröstcancerföreningen. Bra idé, eller hur - omsorgsfullt utfört hantverk i kombination med en god sak! Och ett bra tillfälle att starta upp julklappsinköpen om man har planerat sådana.

Titta in och lägg ett bud!

Och hörni! Till nästa år har jag hört ryktas om en återbrukskollektion...

Mosig

Egentligen skulle jag inte koka något äppelmos i år eftersom det bara är jag i familjen som tycker om det. Men nu var det överhängande risk att en del av alla våra äpplen skulle åka rakt ner i komposten och när vegofamiljens gästartist dessutom delade med sig av ett mycket lockande brödrecept innehållande äppelmos så var saken klar. Ner med äpplena i stora grytor och fram med passersilen!

Jag hade glömt hur gott det doftar när man kokar äpplen! Denna söta, hemtrevliga, barndomsdoft påminner om äppelriset som mormor alltid kokade den här tiden på året. Brukar ni äta äppelris, är det någon som vet hur man gör? Bara grötris och äpplen, eller?

Blog Action Day

Idag önskar jag att jag kunde säga något klokt om klimatet och hur vi ska vända den negativa trenden. Men det finns så många kloka och välformulerade människor där ute som gör det bättre än jag. Själv känner jag att jag skulle vilja vara bättre på både att formulera och strukturera mitt miljöengagemang. Jag gör mitt bästa för att minska min miljöpåverkan, men det är inte alltid lätt att avgöra vad som är myggor och vad som är kameler. Är det värre att köra bil än att diska under rinnande vatten? Är köttätande okej om köttet är ekologiskt? Är det någonsin försvarbart att flyga?

Det här måste jag jobba på. Jag ska försöka hitta de största miljöbovarna i mitt liv och se vad jag kan göra åt dem. För det krävs mer. Ekologiska bananer är bara en del av svaret.

Vilka är dina största miljösynder?

Lite trött...

... men nöjd med mina köp under gårdagen. Största fyndet var en cykel för 90 kr. En fin rosa med pakethållare, allt en Lillasyster kan önska sig. Nu står den gömd i cykelförrådet och väntar på våren och en nästan femåring. Men sschh, det är hemligt än så länge!

Handla ekoreko

Nu är det dags för prylbytardag igen. På lördag kommer vi att jobba hårt för att massor av urvuxna och utrensade overaller, pulkor, skridskor, barnböcker, vantar och leksaker ska byta ägare och bli återanvända. Dessutom drar vi in en slant till föräldraföreningens arbete med nattvandringar och annat. Alla vinner! Själv hoppas jag på att hitta nya skridskor åt tjejerna och kanske förarbeta lite åt jultomten...

Kanske någon av er läsare vill titta förbi och fynda lite? Och köpa bullar av söta 9-åringar som ska på skolresa? Och säga hej?

Kom till Enskede skola på lördag mellan 11-14. Jag är en av dem i illgrön tröja...

Enkelspårig?

Slänger en snabb blick på en boktitel i jobbets lånehylla och gläder mig åt att fler är intresserade av "Klimatproblem".

Tittar närmare.



"Klimakterieproblem" var det visst.....

Söndagsvego

Vi gillar husmanskost. Riktig mat och potatis, som morfar skulle ha sagt. Så det var en utmaning att ersätta söndagens planerade och efterlängtade kroppkakor. När kocken i familjen släppte lös kreativiteten blev det så här bra:




Vegetariska kroppkakor med indisk kryddning
4 port.

Fyllning:
2-3 dl skivade champinjoner
ca 150 g broccoli
ca 250 g kokta kidneybönor
2 vitlöksklyftor
1/2 gul lök
1 tsk ingefära
1 tsk salt
1 tsk garam masala
1 tsk chiliflakes
2 tsk paprikapulver
1 tsk spiskummin

Fräs lök, vitlök och kryddor. Lägg i champinjoner och broccoli och fortsätt fräsa tills vätskan försvunnit. Lägg fyllningen i en skål, tillsätt bönor och finfördela alltihop med hjälp av en gaffel eller visp. Låt svalna.

Smet:
Koka 10-12 potatisar. Pressa och låt svalna. Tillsätt 2 ägg och 1,5-2 dl vetemjöl. Knåda ihop till en deg. Forma bollar, gör en fördjupning i varje och lägg i fyllningen, vik ihop.

Koka upp rikligt med vatten i en stor gryta eller kastrull. Lägg i kroppkakorna och låt koka tills de flyter upp och ytterligare 5 minuter.

Servera med valfritt tillbehör. Vi hade det klassiska skirade smöret och lingonsylt, vilket fungerade förvånansvärt bra ihop med indisk kryddning. Men någon slags yoghurtsås hade nog inte heller varit fel.

Kanelbullens dag

De blir mycket roligare med mandelmassa och äpple!

Peppad

Tack Vegofamiljen för support av vegoutmaningen! Och tack till er som hälsar på här och kommer med receptlänkar och uppmuntrande kommentarer! Nu har jag flera lockande recept på Att-prova-listan.

På date

Barnen och mormor fick stå för gårdagens vego. Medan de åt plättar med hallonsylt passade vi på att gå ut och äta. Jag har länge velat prova restaurang Nyagatan som har fokus på ekologisk och närproducerad mat, och igår kändes som ett bra tillfälle trots att menyn inte svämmade över av vegetariska alternativ. Vi blev inte besvikna. En fantastisk, smakrik fiskgryta med röding följdes av krusbärspaj med len och fluffig vaniljkräm. Maken - som äntligen fick äta kött - valde vildsvinsgryta med västerbottengratinerat potatismos och var lika nöjd med den. Dessutom en mysig restaurang med trevlig personal. Rekommenderas!

När det gäller Age of Stupid, måste jag erkänna att jag inte är överväldigad. Precis som andra har sagt så var den ganska nedslående. Den sätter fingret hårt på människans svårighet att ändra invanda mönster och relatera till, förvisso allvarliga, men för de flesta ännu förhållandevis avlägsna hot. Det är filmens styrka och samtidigt dess stora svaghet, eftersom just detta är så frustrerande, skrämmande och deprimerande att även den redan övertygade känner sig redo att ge upp. Filmen ägnar sig inte heller åt att servera möjliga lösningar eller att måla upp något hoppingivande alternativt scenario. Man går därifrån med känslan att det faktiskt är kört!

Men kanske behövs det en film som ruskar om oss just så här hårt. Som får oss att inse att det inte räcker med att köpa ekologiska jeans, sortera sopor och beställa hem Ekolådan.

Jag ligger efter: tisdagens vego

Vi är inte så fantasifulla i vår vegetariska matlagning, men den är i alla fall ganska klimatsmart med alla rotsaker. Tisdagen var inget undantag. Äntligen skördade vi de första palsternackorna ur pallkragen på uteplatsen. Man kan väl konstatera att jag borde ha gallrat lite bättre. Långa och smala, men smaken var det inget fel på.


Med hjälp av dessa, samt potatis och morötter, improviserade maken ihop rotfruktsbiffar som fick smak av ost, senap och persilja. Den här gången blev det hemkokt lingonsylt till, men det hade nog gjort sig bra med någon slags pepparrotsgucka också.

Kanske inte så romantiskt

Ikväll får jag en kväll på tu man hand med maken. Vi missade premiären, men nu ska vi se Age of Stupid. Även om den säkert är både skrämmande och deprimerande, så ser jag verkligen fram emot det och räknar med att den ska kicka mig flera steg i rätt riktning.

Måndagens vego

Morotssoppa med apelsin

4 port.

5-6 skivade morötter

1 gul lök i bitar

8,5 dl vatten

2-3 msk koncentrerad apelsinjuice

2 grönsaksbuljongtärningar

1 dl creme fraiche

salt, peppar

Mixa morötter och lök i matberedare. Häll över i kastrull. Tillsätt vatten, juice och buljongtärningar. Koka soppan ca 5 min. Rör i creme fraiche och låt soppan koka upp. Smaka av med salt och peppar.

Dagens vego

Till middag idag blev det gratinerad halloumipasta efter rekommendation av Vegofamiljen. Vi använde egen tomatsås, vanlig mild hushållsost från Änglamark istället för mozzarella och la till pinjenötter och basilika i receptet. Barnen pillade bort allt utom pastan, men vi vuxna gav klart godkänt. Och jag låtsades att jag inte hörde när maken mumlade något om att det skulle passa bra med kyckling till...

Dagens vego

Det blev broccolisoppa till lunch. Ett stående inslag i vår, än så länge, blygsamma vegetariska repertoar. Glömde att föreviga soppan, så det får bli ett tråkinlägg utan bilder. Tänk ljusgrönt så blir det ganska rätt. Här kommer receptet:

Broccolisoppa
4 port.

250 g broccoli
2-3 dl grädde/mjölk
1 tärning grönsaksbuljong
dragon
salt, peppar
ev. pasta, ost

Koka broccolin lagom mjuk. Häll av och spara en del av vattnet. Lös en buljongtärning i vattnet och koka upp igen. Lägg tillbaka broccolin nu om du vill ha den riktigt mjuk, vänta om du föredrar bitar. Tillsätt grädde/mjölk och pasta och/eller ost om man vill ha det. Smaka av med dragon, salt och peppar.

Barnen föredrar finfördelad broccoli och små pastastjärnor i soppan, vilket gör den ganska tjock, och det passar då att laga den med mjölk. Väljer man broccoli i större bitar som får behålla sin spänst, rekommenderas grädde. Det går lika bra att laga på sojagrädde för den som vill avstå mjölkprodukter.

Startskott - vegoutmaningen

Jag har så härliga kollegor! Ett helt gäng hänger på utmaningen och kör varannan vego nästa vecka. Ska bli spännande att tjuvkika i era lunchlådor! Veronika är också med. Och mamma har lovat minst tre vegetariska recept under veckan. Heja!

Själv hoppas jag att veckan ska blir ett startskott för en hållbarare matplanering och att vi ska hitta nya vegorätter som passar hela familjen. Jag återkommer med våra recept under veckan. Dela gärna med er av era i kommentarer eller maila mig så lägger jag ut dem på bloggen.

Varannan vego - utmaning

Jag har tjatat om det förut. Maten är ett av de områden där vi relativt lätt kan ställa om och minska miljöpåverkan. Hemma hos oss äter vi redan övervägande ekologiskt, vi har minskat på riskonsumtionen och försöker äta närproducerat. Jag vill också gärna äta mer vegetariskt, men har svårt att få mig själv och familjen riktigt entusiastiska över den gröna maten.

Nästa vecka har jag lovat mig själv att ta tag i den vegetariska maten igen. Miljövänliga veckan pågår under perioden 26 september - 4 oktober och årets tema är Mat och klimat. Hos Naturskyddsföreningen kan du hitta fakta, goda råd och recept. Man föreslår också i senaste numret av Sveriges natur att vi ska göra varannan måltid vegetarisk. Jag tänker anta den utmaningen. Hos oss blir det vego varannan dag under perioden.

Och jag tänker skicka den vidare! Jag utmanar er att under miljövänliga veckan äta minst dubbelt så mycket vegetariskt som ni gjorde tidigare. Minimum två måltider under veckan om du aldrig äter vego annars. Dela gärna med dig av idéer, erfarenheter och recept. Några av er läsare äter redan vegetariskt och omfattas därför inte av utmaningen, men är hjärtligt välkomna att komma med tips och inspiration.

Är du med? Ja, ni också kära familj!

Trött i fötterna?

Det är träningskväll i den lokala fotbollsföreningen och som vanligt är det smockfullt av väntande föräldrar och parkerade bilar vid sidan av grusplanen. Detta i en liten förening, vars flesta medlemmar troligen bor i närområdet. Vid en fotbollsplan belägen i en förort som troligen har söderorts bästa kommunikationer och där bussen var femte minut stannar 100 meter från planen.

Jag förstår inte. Vad är det som gör att de barn som har tillräcklig ork för att spela fotboll inte kan ta sig till och från träningen utan bil? Är det föräldrarna som har ovanligt trötta fötter? Eller har familjerna bundit upp sig i ett så pressat schema att det är ett måste att kapa de fem minuter man kanske tjänar på att ta bilen?

Hur som helst är det synd om barnen. De ska leva med våra val.

Att pendla

Efter en månads uppehåll på grund av bristande motivation och ren lathet har jag nu börjat cykla till jobbet igen. Än så länge är det fantastiskt cykelväder och efter gårdagens kommentar från närmaste kollegan om att jag såg ovanligt pigg ut, så känns det inte alls svårt att fortsätta ett tag till.

Så länge det inte är snö och is ute finns det egentligen ingen anledning att trängas på bussar eller sitta i bilkö. Det finns bara fördelar med cykeln: motion, frisk luft, mer dagsljus, fler naturupplevelser (jodå, även i Stockholm), ekonomiskt, miljövänligt förstås. Om det fortfarande känns som att det är lite för många uppförsbackar på väg till jobbet så kan man göra som Karin.

Hur kommer du till jobbet?

Finn felet

Här skulle det ha funnits bild och recept på en smaskig plommonkaka. Jag gjorde några modifieringar av receptet utifrån vad som fanns hemma.

Det funkade. Inte.

Nytt utflyktsbröd

Mulledags igen och behov av ett matsäcksbröd som ungarna gillar. Detta blev svaret:

Tekakor med havregryn

6 dl mjölk

3 dl havregryn

100 g smör

50 g jäst

0,5 msk socker

2 tsk salt

1 dl vete- eller havrekli

ca 11 dl vetemjöl

Låt havregrynen svälla i hälften av mjölken 1 timme. Smält smör, häll på resten av mjölken och värm till fingervarmt. Rör ut jästen i degspadet. Häll detta över havregrynen. Tillsätt salt, socker och det mesta av mjölet. Arbeta degen smidig och låt jäsa ca 30 minuter. Ta upp på mjölat bakbord och knåda väl. Dela i 20 bitar och rulla varje bit till en bulle. Platta ut till kakor, ca 10 cm i diameter. Nagga och lägg på plåt för att jäsa ytterligare 30 minuter. Grädda i mitten av ugnen, 10-12 minuter i 225 grader.

Skördefest!

Äntligen äppelsäsong! Vi har fått äpplen i mängder av den alltid så generöse K, plockat och levererat till dörren av svärmor och svärfar. Så nu kan vi frossa i färska äpplen, äppelkakor, äppelbröd, äppelbullar och kanske torka några i ringar. För att inte tala om alla nya pajrecept jag får anledning att prova.

Tack!

Nya skor

Visst kan man vara flärdfull och ekologisk på samma gång. Lillasyster och jag är helt överens om förträffligheten hos dessa skor ur Kavats Ecologic-kollektion, fast vi har lite olika utgångspunkter för vår bedömning :o)





Jag brukar ju inte göra reklam, men jag kan inte låta bli att tipsa om Kavats e-butik. I vanliga butiker kan det vara svårt att få tag i något större urval av eko-skor, men här finns hela kollektionen. Leveransen tog 48 timmar och frakten är fri inom Sverige. Vi är helnöjda!

Matsäckshelg

I helgen har vi utflyktat.

Igår tillbringade vi en heldag på museum med vännen H och hennes dotter S. Tjejerna går fantastiskt bra ihop och har jättekul trots att de ses väldigt sällan. Nu röjde de friskt bland uppstoppade djur och dinosaurieskelett. Eftersom det tenderar att bli dyrt och inte särskilt tillfredsställande att äta på museirestauranger när man har barn som är lite nyckfulla när det gäller mat, var det medhavd pasta med köttbullar samt saft och bullar som gällde. Förvånande nog verkade vi vara ganska ensamma om den idén, det ekade väldigt tomt i det fräscha och välutrustade matsäcksrummet. Är inte det konstigt?

Däremot var vi förstås inte ensamma om välfyllda matsäckslådor när vi kom till höstens första Mulle-träff idag. Vår trevliga Knytteledare har blivit Mulleledare i år och båda döttrarna hänger på, med lite dispens för lillasyster som egentligen borde gå på Knytte ett år till. Mamman får också hänga på som hjälpledare, så vi räknar med många sköna höstsöndagar (och det gör kanske pappan som slipper följa med också...). För oss är matsäckspausen en av de viktigaste ingredienserna i en lyckad utflykt. Det fina med matsäckar är att de kan bestå av nästan vad som helst, är ett perfekt tillfälle att ta till vara rester och att de bara blir bättre ju fler olika saker de innehåller. Förutom klassiker som kalla pannkakor med sylt, limpsmörgåsar och hårdkokta ägg, så kan man passa på att göra landgångar med kall skivad stek, fiskekakor eller som idag: rågsiktskakor med lammfärsbiff. Man bör gärna stoppa ner flera olika små pytsar med t.ex. oliver, morotsstavar, cornichons, små tomater. Ni minns kanske Fem-gängets vällfyllda picknickkorgar? Enid Blyton visste vad hon pratade om. Visst kan man klara sig på en dubbel ostmacka och en risifrutti, men hur kul är det?

Lillasyster jobbade hårt med att bygga en bro så att man kunde ta sig förbi tallen!

Naturfynd till storasysters samling.

Jobb (vs) fika

Jag ska stå för såväl utbildning som kaffebröd på morgondagens jobbmöte. Det betyder att jag ikväll har prioriterat att baka ekologiska vaniljbullar med extra fyllning framför att sätta ihop ett snyggt och pedagogiskt powerpoint-material.

Undrar om kollegorna kommer att tycka att det var ett bra beslut?

Inspiration

Missförstå mig inte. Föregående inlägg innebär inte att jag tappat sugen och helt gett upp försöken att leva ett miljömässigt hållbart liv. Jag har bara haft en tendens att fokusera mer på begränsningarna än på möjligheterna. Så som många kanske gör och hellre följer minsta motståndets lag när de fortsätter leva på som förut.

Jag vill inte leva på som förut. Jag tror inte att vi kan leva på som förut. Så nu gör jag mitt bästa för att samla på mig inspiration och peppa mig själv igen. Här är mina favoritinspiratörer just nu:

• Oknytt som återvinner vackert, roligt och kreativt
• Anki som alltid bjuder på kloka tankar och bra idéer.
• Lotta som med sitt raka tilltal får mig att vilja lyfta mig i håret och sälja bilen.
• Vegofamiljen som gör mig sugen på nya försök att införa vegetarisk mat på middagsbordet.

Tack för att ni delar med er!

Eko-depp

Det är dåligt med aktivitet här på bloggen. Det har sina orsaker.

Jag har haft det lite trögt på sistone. Ibland känns det faktiskt lite jobbigt att försöka leva miljövänligt. Får man erkänna det? Det är mycket att tänka på och inte helt lätt att göra de bästa valen. Vissa dagar kan jag misströsta. Undra: Gör vår lilla insats egentligen någon skillnad eller gör jag det bara jobbigt för mig själv? Vore det inte enklare att ta bilen istället för att lägga tredubbel tid på att åka kommunalt till storasysters gympa, roligare att nöjesshoppa något onödigt när man behöver pigga upp sig, smidigare att äta köttbullar istället för att kämpa med att få i ungarna broccoligratäng och böngrytor (sorry Vegomamman, det enda som går hem är pannkaka och broccolisoppa...), och härligt att flyga till Italien på semester varje år?

Dagens fråga

- Mamma, hur föds solen?


....


Kan vi återkomma när mamma har repeterat NO litegrann??

Gyllene sommarslut

Sista semesterveckan ägnades åt att suga ut det bästa av sommaren och jag tror vi lyckades ganska bra. Glada utflykter för att klappa getter och hoppa studsmatta. Insjöbad, sommarregn och flygmyror. Grillad halloumi och boxvin under sommarhimlen. Bärplockning och kaffekorg.

Nu doftar det höst i köket där första lingonsylten står och svalnar. Det är ett bra bärår och efter en vecka på landet har vi kilovis med blåbär och lingon i frysen. I år har tjejerna blivit tillräckligt stora för att uppskatta skogsutflykter - åtminstone om de inte är för långa och innehåller minst en fikapaus. Med lite tur hinner vi plocka lite till, men då får vi hoppas att mamma har plats i frysen... Kanske slipper vi köpesylten helt och hållet i vinter.

ARG!!

Någon/några roar sig med att plocka saker från vår uteplats. När vi kom hem från Italien saknades vattenkannan och i morse såg det ut så här där den största och finaste tomatplantan stod igår kväll >>

Grannarna har blivit av med tomma plastkrukor och ett halvt (!) parasoll. Vet inte om jag ska misstänka uttråkade snorungar som får vara ute för länge på nätterna eller snåla balkong-odlar-wannabes. Blir ruskigt provocerad i alla fall, det är ju VÅRA grejer!

Surar.

Ljuva ensamhet!

Jag jobbar en vecka innan det blir mer semester och har därför varit ensam hemma i förorten medan man och barn stannade på landet och fortsatte att bada, fika och skaffa sig skrubbsår.

Aaah! Tre kvällar alldeles ifred att unkis-slappa hur mycket som helst. Filmjölk till middag och Ben & Jerry´s direkt ur burken. Tystnad och tankar. Men nu väntar jag på att de ska komma hem. Och längtar. Jättemycket!

Vinn!

Hos min superkreativa vän Stina kan man vinna en sån här fin liten sminkväska (säkert även bra till kritor, fina små stenar eller pärlhalsband). Men skynda er för hon drar en vinnare på söndag!

Mmmm

Men allt var inte vildvuxet eller visset. En del av gårdagens skörd satte guldkant på eftermiddagsfikat:

Det är en lyx att ha en egen trädgård, om än så liten!

Hoppsan!

Att komma ihåg: Om man har en trädgård ska man inte resa bort i mitten av juli. Då går det så här:

10 dagar har vi varit borta och under den tiden har broccolin börjat blomma, ruccolan fullständigt förvuxit sig och spenaten blivit rådjursmat...

Inte den mest vältajmade resan alltså, men vi hade en härlig vistelse i Italien. Rom var lika välkomnande som alltid och även om Bruce och E Street Band hade en ganska medelmåttig dag på jobbet, så är det roligt att uppleva en konsert i ett nytt land. Synd att vi missade den tydligen så fantastiska Turin-konserten, men det finns gränser för vad en icke-Springsteen-tokig familj kan stå ut med. I det här fallet var det sol, bad och pizza som familjen behövde och fick under en härligt lat vecka på en charmig och välbevarad 60-talsanläggning. Så behagligt vilsamt och välgörande att jag nästan önskar att jag brydde mig mindre om miljön så att vi kunde göra såna här resor oftare. Men det känns faktiskt inte okej att nöjesflyga varje år, så i väntan på att barnen ska bli tågluffargamla får det bli huvudsakligen närsemestrande. Årets dåliga resesamvete ska jag lindra något genom inköp av utsläppsrätter via Naturskyddsföreningen.

Lite vardag

Nu tror jag att bloggens sommarlov får vara över. Semestern är inte riktigt slut, men jag börjar få tillbaka lite av den vardagskänsla som Stina efterlyste. Kanske blir det inte dagliga uppdateringar än på ett tag, men i någon mån är vi i alla fall tillbaka - bloggen och jag.

Späckad minisemester

Åter i vardagen med buller och bång. De senaste två dagarna på jobbet har varit minst sagt välfyllda av utbildningar, kvalitetsarbete, långbänkar och allt det gamla vanliga. Men innan det hade vi en härlig långhelg på resande fot.

På väg till morfar och smålandsmormor passade vi på att stanna till i Hippihäxans butik Glad mat i Tranås. Mycket trevligt! Det fanns mycket som lockade till inköp. Framför allt var vi ute efter att få prova krämerna från F.I.N. eftersom vi ännu inte hittat den perfekta krämen för storasysters känsliga hud. Men det blev lite godis och presenter också. Synd att det är så långt till Tranås, men jag tror minsann att vi hittat en ny väg till morfar.

Efter ett par regniga, men trevliga dagar i Småland, då vi bland annat passade på att fira lillasysters kommande födelsedag och leka i den trevliga stadsparken med slänggungor, körde vi uppåt landet igen. Vi tog vägen via Vadstena för att hälsa på våra goda vänner som driver nyöppnade Dahlströmska gården rum och frukost i de gamla kulturkvarteren. Gården är varsamt renoverad och ännu finare än jag kunde föreställa mig. Här får man inte en massa filmkanaler, vi pratar snarare en stillsam upplevelse i ett genomtänkt boende. Man kan sova i de vackra gamla järnsängarna och sedan äta ekologisk frukost i trädgården eller den fina matsalen. Jag tror att maken och jag måste planera in en hösthelg i Vadstena...

Som avslutning blev det en heldag på Östergötlands stora barnresmål. Tigrar, Bamseland, zebror och delfiner, men döttrarna sammanfattade det bästa av dagen: getterna och rutschkanorna... Det är tveksamt om det kan anses som en prisvärd aktivitet, men vi hade i alla fall ganska trevligt.

Självklart är livet en tävling

I alla fall ibland. Och just den här gången var det svägerskan A som tog hem segern. Men vänta bara till augusti - då...

Odjur

Näää!

Mina chiliplantor, som frösåddes i mars, började just ta sig riktigt ordentligt. Det är då det händer: spinnkvalstren invaderar! Än så länge ett ganska litet angrepp, men ni ser de ljusa fläckarna på bladen :o( Jag aldrig lyckats bli av med spinn, så jag är rädd att det bara är att ge upp och leta fram nya frön. Jag hoppas att det inte är för långt in på säsongen bara.

Ähum...

...lite mer träning krävs det kanske innan jag vågar ge mig ut runt hela Söder. 34.52 blev gårdagens tid på 5 km och jag kan väl inte påstå att jag är direkt nöjd. Men det var trevligt och vi klarade oss undan regnet.

Formtopp?

Min löpträning bedrivs med varierande intensitet och framgång. Men oavsett vilket, är det dags för en formkoll. Ikväll kommer vi att befinna oss här.

Vem satsar ni på - träningspigga svägerskan A, vinnarskallen och vännen U eller tävlingsinriktade hösäcken E (jag alltså)?

På begäran

Favvobrödet när jag inte riktigt har tid att baka är Det oknådade brödet från Annas mat:

25 g jäst
4 dl ljummet vatten
(gärna 1 msk honung)
1 tsk salt
8 dl vetemjöl
ca 1 dl solrosfrön

Smula jästen i en bunke. Lägg i salt och honung och rör ut i vattnet. Häll i mjöl och solrosfrön och arbeta ihop degen. Jäs under bakduk i 1-2 timmar. Tippa försiktigt ut degen på plåt. Värm ugnen till 250 grader och jäs bara degen under tiden som ugnen värms, ca 20 minuter. Grädda mitt i ugnen i 15 minuter, sänk sedan värmen till 125 grader och grädda i ytterligare 40-45 minuter.

Lättare kan det inte bli!

Gårdagens njutning:

Det är inte bara stress som är orsaken till min frånvaro här på bloggen. Jag ägnade tre av förra veckans kvällar åt att vara väldigt mycket i nuet. Klimax ser ni här ovan.

(För den händelse någon oinvigd läser detta: Ja, jag var på alla tre konserterna i Stockholm. Ja, jag ska gå på en till i sommar. Nej, jag är inte galen. Inte i Springsteen-sammanhang i alla fall...)

Det kör ihop sig

Ekolivet blir lite svårare under tidspress. På sistone har det varit lite stressigt, vilket bland annat har medfört att köpebrödet gjort sitt intåg i familjen igen. Egentligen inte till glädje för någon, men en nödvändighet för att livnära oss alla tills mamman hittar energi till ett storbak. Det enda positiva är väl att man får längta lite...

Narcissus poeticus

- en favorit i trädgården.

Det växer!

Just nu skördar vi spenat och senapskål (ruccola). Jag har sått en omgång till idag för att ha längre fram. Intill syns morötter och broccoli. Jag har ingen aning om man kan odla dessa ihop, men det är som med allt i vår lilla trädgård: går det så går det - vi provar!

Grannbarnen tycker att det är väldigt spännande att man kan plocka ätliga saker ur våra rabatter och trädgårdsland. Storasyster ser det som en självklarhet och håller nu på att utforska skogens skafferi. Hon har provat granskott, harsyra och björklöv och är nu nyfiken på tusenskönor efter att ha sett Trädgårdsfredag på tv. Där fegar jag, för jag är osäker på om man kan äta alla sorter. Men jag gillar att hon vill testa och jag är glad att hon frågar först (vilket inte var fallet när hon var en lika nyfiken, men inte full lika resonabel, treåring...).

Man kan baka på allt

Dagens smarta restidé kom från maken. - Kan man inte baka på det? undrade han när jag tänkte hälla ut sista skvätten olja ur en burk med soltorkade tomater. Klart man kan. Förutom att vi slapp hälla ut oljan så fick brödet lite extra smak. Inte fel alls.

Nu ska det bli baka av!

En fin födelsedagspresent har jag fått av Svägerskan med familj. Det verkar vara en riktig proffsbok med detaljer kring surdeg, levain, proteintrådar och fördegar. Me like!

Glad och energifylld

känner jag mig efter två dagars konferens med kollegor från övriga landet. Det är berikande och inspirerande att få utbyta erfarenheter med andra som har samma arbetsuppgifter och jag känner mig taggad att pröva nya arbetssätt och idéer.

Det kommer att bli mycket jobb framöver och bloggen kommer nog att bli lite lidande. Känns inte helt okej att vara parkerad vid en dator hela sin vakna tid...

Trädgårdsnovisen ber om hjälp

Ser inte våra tomatplantor lite taniga ut? Det är en körsbärstomat som heter Tiny Tim, fröna sattes i slutet av mars och nu varierar storleken från ca 7 cm till dessa som är drygt 25 cm höga. Ni som har mer erfarenhet: ska de se ut så här? Är det dags att plantera om igen? För varmt? För mörkt? Vägled mig , snälla!

Magsjuka & brännässlor - en oväntad hit

Ibland kan en vab-dag kännas som en ynnest. Det är aldrig roligt att barnen är sjuka, men när man nu är hemma så kan man ju passa på att njuta av att få lite bonusvardag tillsammans. Storasyster har varit magsjuk söndag och måndag. Idag var hon frisk och pigg men ännu inte redo för dagis, och det är då den inträffar - bonustiden. Oplanerad tid tillsammans och inga krav på några avancerade aktiviteter, läge för hemmamys helt enkelt.

Vi cyklade iväg på en liten förmiddagsutflykt. Lillasyster som kör första säsongen på två hjul imponerade stort när det gällde uthållighet, medan storasyster satt bekvämt bakom mig. På det stora fältet 400 m hemifrån tog vi fikapaus. Storasyster hade med egen kamera och dokumenterade noggrant. Sedan plockade tjejerna blommor i mängder som mamman "råkade" glömma kvar (jag är kanske hemsk, men vi har redan alla småvaser samt en äggkopp fulla hemma och det kommer nytt varje dag...), innan det var dags att cykla vidare mot det egentliga målet:

Jag hade redan under gårdagens träningsrunda konstaterat att det var hög tid att skörda nässlor och eftersom matlagningen ändå skulle falla på min lott idag så var det ju lika bra att passa på. Lillasyster var oförstående inför faktumet att jag faktiskt tänkte koka soppa på BRÄNN-nässlor, men storasyster och jag fick ihop till en middag:

Nässelsoppa

2 liter späda nässlor

1 liter vatten

3 msk smör

3 msk vetemjöl

2 tärningar höns- eller grönsaksbuljong

1 dl creme fraiche

gräslök

ev. salt och peppar

Skölj nässlorna väl flera gånger. Koka nässlor och vatten 10-15 minuter. Häll av och spara nässelvattnet. Gör en bottenredning av smält smör och vetemjöl, späd med nässelvattnet, lite i taget. Tillsätt buljongtärningarna, låt det koka upp och koka ca 5 minuter. Hacka under tiden nässlorna. Rör ner nässlor och creme fraiche i soppan, smaka av med gräslök, salt och peppar. Servera med kokt ägg och gärna färskt bröd till. Eftersom jag hade lite ont om tid blev det frallor, baserade på dinkelmjöl, havregryn och potatis.

Närproducerat. Ekologiskt. Gott.

Snopet!

Dagens miljöinvestering! Bra att slippa köpa nya filter och att använda engångsmaterial, tänkte jag. Snöpligt nog gick det inte ens med milt våld att få det att passa i vår kaffebryggare, så vi får fortsätta att brygga med Svanenmärkta pappersfilter. Men nu har vi ett oanvänt flergångsfilter över och jag vill inte ha det liggandes här och skräpa. Jag skänker det gärna till den som vill prova, lägg en kommentar så får du det!

Förra årets skörd

...ligger till stora delar kvar i frysen. Jag är en riktig hamster när det är skördetid för bär och frukt. Vi plockar gärna bär och tar även tacksamt emot allt som vår generösa omgivning förser oss med. Det brukar resultera i att vi har minst en fjärdedel av frysen full med bär och äppelmos och om vi bara hade plats skulle jag lagra ännu mer. Jag kokar sylt vartefter den går åt och det är alltid bra att ha lite blåbär till en tårta eller paj. Eller som idag till blåbärskräm åt en liten sjukling.

Men kanske är det dags att göra av med lite mer. Sommaren närmar sig och jag hoppas på ett bra bärår. Tror till och med att jag lyckats planera semestern så den tajmar med jordgubbs-, hallon- och blåbärsskörden. Möjligen får jag lägga in någon mer dag för lingonens skull...

Guldkorn

Kära kollegan R har knallgröna fingrar och delar gärna med sig av både odlingsråd, frön och plantor. Förra året skakade han på huvudet när jag ännu i april inte hade sått tomater, och dök upp med tre egenodlade plantor dagen efter. I maj blev han stor favorit hos storasyster efter att jag burit hem och kokat kräm på kilovis av Rs rabarber. Just nu är han mycket engagerad i att hjälpa mig att få fart på vår nystartade kompost, och i fredags kom han med en tjock bok i grundläggande trädgårdsskötsel för att jag ska kunna läsa på. Jag blir så glad av att ha en så generös och omtänksam människa i min närhet! Ibland förstår man kanske inte att uppskatta dem efter förtjänst, men sådana människor är guldkorn. Och nu pluggar jag på om kompost, gräsmattor och lämpliga häckväxter (fast R har redan rekommenderat svarta vinbär).

Första skörden

Storasyster har tjatat i veckor och igår kunde vi äntligen skörda årets första rabarber. Det är en rikedom att kunna gå ut runt knuten och plocka dagens efterrätt. Sådant gör mig lycklig!

Rabarbern blev sedan till söta små mini-pajer enligt Maria Öhrns recept:




Smuldeg
150 g smör
1 dl strösocker
4 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
1 krm salt
200 g mandelmassa
50 g flagad mandel


Fyllning
300 g rabarber
2 tsk potatismjöl
1 msk vaniljsocker
ev. ytterligare flagad mandel till dekor


Smält smöret och rör ner socker, mjöl, bakpulver och salt. Arbeta ihop till en smulig deg. Riv mandelmassan grovt och knåda in den i degen tillsammans med den flagade mandeln. Skölj rabarbern, skär i tunna bitar och blanda med potatismjöl och vaniljsocker. Ställ ut 24 st bullformar på en plåt. Lägg ett lager smuldeg i botten av varje form och sedan ett lager rabarber. Avsluta med resten av smuldegen och eventuellt lite flagad mandel. Grädda i nedre delen av ugnen i 175 grader 15-20 minuter.

Vad ska man göra?

Vi hade ett trevligt klimatparty. Informatören visade bilder och redovisade skrämmande fakta innan vi började diskutera åtgärder både på enskild och kollektiv nivå. Dock hade vi nog önskat lite fler praktiska exempel på vad man som enskild kan göra och vilka åtgärder som är viktiga. Ofta känner man sig osäker på vilka effekter det ger att t.ex. äta vegetarisk mat oftare eller att avstå från ny tv. Men jag fick i alla fall ny energi av att känna att fler är engagerade och bryr sig om vad som händer med miljön. Vi började spåna på fler miljöaktiviteter, allt från eko-vinprovning och vego-utmaning till kopiator-utbildning (nej, alla vet inte hur man ställer in dubbelsidig funktion..). Förhoppningen är förstås att vi engagerar fler, hur som helst lär vi ha roligt!

Något som informatören poängterade var vikten av påtryckningar mot politikerna inför FNs klimatmöte i Köpenhamn i december. Tyvärr känns det ju ofta som att politiker inte driver frågor själva utan bara säger vad de tror att folk vill höra. Alltså måste vi tala om vad vi vill ha gjort! Jag är inte riktigt personen som engagerar mig politiskt, men jag försöker stödja föreningar som jag tror kan arbeta på ett bra sätt med opinionsbildning. Hittills är det Naturskyddsföreningen, men kanske ska jag gå med i Klimataktion också.

Hur engagerar ni er?

Party, party

Idag gör vi ett nytt försök med klimatparty. Efter jobbet ska vi prata miljö över en klimatsmart pasta- och bönsallad. Och kanske mumsa i oss något smaskens till efterrätt... Vi får besök av en trevlig informatör från föreningen Klimataktion och jag hoppas på ökade kunskaper, nya idéer och givande diskussioner

Raska fötter springa tripp,tripp...

Jag har tagit mitt förnuft tillfånga och tänker nöja mig med att springa 5 km i Blodomloppet. Men jag ska i alla fall slå tiden från förra året!

Träningen är härmed officiellt påbörjad. Jag fick ett träningsschema igår av vännen och medtävlaren U, så när döttrarna somnat ikväll var det bara att ge sig ut. Om jag ska följa schemat är det tre träningstillfällen varje vecka. Uj uj, men jag är väl tvungen - i Midnattsloppet finns inget halvmilsalternativ...

Jag vill också ha solceller!

Att få en tiondel av sitt elbehov från solceller är inte illa. Tänk om alla hus hade solceller på taken. Skulle vi då inte vara en bra bit på väg från kärnkraftseländet? Kanske skulle vi också bli mer försiktiga med förbrukningen om vi producerade egen el. För visst blir man lite mindre medveten om resursernas ändlighet när man befinner sig långt från produktionsprocessen. Det är bara att sätta på torktumlaren (jodå, jag har en förkärlek för fluffiga handdukar), el finns ju bara där i väggen - hur mycket som helst....

Bättre

Valnötsbrödet med soltorkade tomater kom i ny version i helgen, denna gång med rosmarin. Tyvärr mätte jag inte ingredienserna och kan inte redovisa det fullständiga receptet, men jag gjorde ungefär så här:

Rör ut 50 gram jäst i 5 dl ljummet vatten. Tillsätt 2 tsk salt, lite matolja, en näve hackade valnötter, lite rosmarin och ca 5-6 strimlade soltorkade tomater (blötlägg gärna en stund om du inte använder marinerade). Arbeta in så mycket vetemjöl special att degen släpper från bunken. Jäs till dubbel storlek. Knåda ordentligt och forma till två limpor, skär några snitt med vass kniv. Låt jäsa ca 30 minuter. Pensla med vatten och strö över rosmarin. Grädda ca 40 minuter i 200 grader.

Passar extremt bra ihop med lite god olivolja och flingsalt. Och gärna ett glas rött vin.

Nära naturen-upplevelse

Sådana här varma försommardagar står altandörren öppen hela dagen medan både barn och vuxna springer mellan ute och inne. Härligt!

Mindre mysigt blev det när en mus pilade förbi under bordet. Visserligen fortfarande på utsidan, men ändå - i mitt tycke - onödigt nära dörren. Det var också skönt att det faktiskt var en mus och inte en av de råttor som bor i grannskapet, men jag vill fortfarande inte ha in den...

Första maj-utflykt

Mmm, egentligen borde man kanske vara ute och manifestera något en sådan här dag. Men vi kunde inte komma på något bättre sätt att spendera dagen än med en picknick. Solen sken, barnen blåste såpbubblor och jagade sommarens första fjärilar. Idyllen var fullkomlig!

Ovan: Lillasysters favvofika i ekovariant

Summering av mat-utmaningen

Hur gick det då?

Budgeten var satt till 4400 kronor. Nu är alla kvitton sammanräknade och vi kan konstatera att vi under april månad har spenderat 4222 kronor på mat. En del tvål, diskmedel och annan förbrukning har också smugit sig in i den summan eftersom jag inte orkade gå igenom alla kvitton i detalj, så egentligen är kostnaden lägre. Å andra sidan har vi ätit ute några gånger och det räknar vi som sagt inte alls in i matbudgeten utan till nöjeskontot.

Blev det ekologiskt? Jodå, vi har varit nästan helt konsekventa i att köpa eko. Undantag för några kryddor, enstaka frukter och grönsaker när vi inte fått tag på ekologiska alternativ och ett antal spontanglassar denna soliga vårmånad. Dessutom har vi ätit en del av det oekologiska sortiment som redan fanns hemma.

Så jag hävdar fortfarande att det är rent trams att det inte går att äta ekologiskt med en begränsad budget. Visst blev det mindre kött än vanligt, men det är ju huvudsakligen av godo. Och visst fick vi ändra planer, byta ut rätter och improvisera. Jag fick inte tag i varken lamm, lax eller kyckling som vi mer än gärna äter i vanliga fall, och begränsningen kunde ibland kännas lite tråkig. Däremot var problemet urvalet av ekologiska varor snarare än priset. Vi har ätit gott och inte toksnålat. Tvärtom finns det utrymme för att lyxa till det lite mer.

Nu är det maj och i ärlighetens namn kändes det lite skönt att uppfylla ungarnas önskning om blodpudding (Gea har inte för avsikt att börja producera ekologisk blodpudding eftersom det är brist på råvara. - Vän av ordning undrar vad som händer med blodet från de ekogrisar som blir bacon och skinka??) utan att bryta Utmaningens riktlinjer. Vi kommer dock att fortsätta prioritera ekologisk och närproducerad mat och jag kommer att göra mitt bästa för att tjata hem ännu fler eko-alternativ hos de lokala handlarna.

Tillbaka

Hoppsan! Det blev visserligen inte en särskilt lyckad skärmpaus, eftersom jag faktiskt både tittade på tv, kollade mail och tjuvkikade på bloggar, men jag kom av mig lite i bloggandet. Förkylning och vårtrötthet har också bidragit till total oinspiration. Men nu är det långhelg och bara tanken ger lite ny energi, så nu är jag tillbaka.

Idag är sista dagen av eko-utmaningen. Av Stinas rapport att döma kämpar hon lite i motvind, men jag hejar på hennes bakprojekt! Det är ett ambitiöst steg att ta. Själv var jag bekvämare och började min eko-bana på det område där det kostade på minst: genom att handla ekologiska varor med liten prisskillnad. Så småningom blev det en vana och då blev priskänsligheten också mindre. Ett annat tips för att gå över till eko kan vara att fundera på vilket område som känns viktigast. Kanske är det ägg, för att hönsen ska få äta sundare foder och få vara ute? Kanske är det frukt och grönt, för att slippa konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel? Kanske är det kakao, för att det inte längre känns okej med Marabou efter det här?

Min egen utvärdering av utmaningen får anstå till imorgon. Nu står döttrarna i startgroparna för dagens stora begivenhet...

Trevlig valborg!

Boktips och skärmpaus

Jag har missat startskottet och är alltså lite försenad, men så fort det här inlägget är klart ska jag göra som Jörgen och delta i Mental Detox Week. Min nivå kommer att ligga på att avstå TV-tittande och surfande till och med söndag. En vecka låter länge och jag misstänker att en viss abstinens kommer att uppträda...

Under pausen kommer jag kanske att hinna läsa ut dagens boktips:

Isabella Lövins uppärksammade, tankeväckande och skrämmande bok Tyst hav.

På återseende!

Mat-utmaningen delrapport 3

Under veckan har jag misslyckats med att hitta KRAV-märkt lax och fläskfilé. Istället blev det en ganska oinspirerad lövbiffsgryta till de rostade rotsakerna och cannellonin fick lämna plats åt en dijonkryddad potatissoppa. Jag har inte räknat på utgifterna den här veckan, men jag tror att vi fortfarande håller budget.

Den här veckan äter vi:

20 april Toskansk bönsoppa
21 april Broccoligratäng med bacon
22 april Hemgjorda fiskpinnar
23 april Kokt fisk med äggsås
24 april Spagetti och köttfärssås
25 april Kyckling med feta och pesto
26 april Kikärtsbiffar

Dagens rätt

Att kalla det succé är väl att överdriva. Tjejerna nobbade både coleslaw och biffar, trots att de med glädje åt bönorna innan de blev biffar, och maken var måttligt road. Själv tyckte jag att det var gott, men lite mer sting på kryddningen skulle inte skada nästa gång. Om det nu blir någon nästa gång.

Och nu blir det vego

Mamman är lämnad hemma i köket medan resten av familjen är ute i solen. Det kan ju låta som ett nerköp, men i sällskap med Bruce på hög volym är det enbart en njutbar upplevelse. Orsaken är att jag har bröd att baka till dagens middag och då tyckte visst maken att jag kunde kombinera det med själva matlagningen också. Han är rationell min man.

Idag blir det alltså vegetarisk middag. Det vet ju alla, utom möjligen Marit, att det inte är hållbart att äta så mycket kött som vi gör i västvärlden idag. Men det är inte en helt enkel omställning för en familj där alla utom Storasyster (som visade vegetariska preferenser från dag 1 och skulle kunna leva på tomater och bönor) uppskattar saker som pepparstek, bresaola, kycklingmackor och varmkorv framför grönsaksröror, sallad och råkost. Vi försöker, men rätt ofta fuskar vi och lägger till lite kött. Det blir broccoligratäng med bacon, lite rökt makrill i potatissoppan och isterband i bönsoppan. På sätt och vis är det kanske en möjlig väg för mer hållbar mathållning eftersom det i alla fall innebär att vi äter mindre kött. Jag läste någonstans att om man ska äta kött i en utsträckning som är att betrakta som hållbar, så är 400 gram i veckan en riktlinje. Det blir en hel del om man nöjer sig med att använda köttet som smaksättare och komplement till mera grön- och rotsaker. Idag kör vi dock helvego och provar bönburgare från Buffé med coleslaw inspirerad av Annikas carrotslaw.

Den gröna staden

Stockholms stad jobbar på sitt rykte som miljövänlig stad. Härom dagen var trafikkontoret ute och peppade cyklister till fortsatt cykelpendlande och nu kommer man att dela ut klimathandböcker till alla hushåll. Trots att jag känner mig skeptisk till uppblåsta kampanjer och massutskick av pappersbroschyrer, så tilltalas jag av de handfasta tipsen i handboken. Jag är löjligt förtjust i att få siffror och jämförelsetal över hur mycket koldioxid jag kan spara på att ändra mina vanor.


Men kommer det att fungera? Bryr sig stockholmaren i gemen om vad kommunen rekommenderar? Och kan man lita på att staden arbetar lika hårt med sitt eget miljöansvar?

Första löprundan för säsongen

Motvind.

...grymt håll...kan knappt springa upprätt...

Mer motvind.

Stela ben.

..omsprungen av vältränade åretruntlöpare...

Värre håll...

....fortfarande motvind....
.....
......
......

VEM hittade på att jag ska springa en MIL i Blodomloppet i juni????

Fast de är väldigt rara också!

Kollegorna alltså. I går släpade jag hem stora kassar med överblommade påskblommor som de tagit med för att jag ska få fylla på med vårblommor i vår lilla trädgård.

Jag är fortfarande ledsen...

Att nöja sig med ett något smalare urval och mindre mängd bjudfrukt, för att kunna få den ekologisk var tydligen en för stor uppoffring. En majoritet av kollegorna röstade för ett byte och från och med den här veckan får vi konventionellt odlad frukt. Trots att myndigheten där jag arbetar har en miljöpolicy som säger att vi "ska efterfråga miljövänliga alternativ vid köp av varor och tjänster". Och inte är det närproducerad och säsongsanpassad rabarber vi pratar om...

Återanvända påskblommor

Stadsdelsförvaltningen Södermalm har tagit ett trevligt initiativ. Man ska skapa en medborgarnas blomsterbacke i Tantolunden. Lämna in dina överblommade lökväxter till biblioteket så tas de omhand och planteras till nästa år. Ett bra sätt att ge nytt liv åt alla påskliljor i kruka som blommat över. Vi kommer dock inte att bidra eftersom vi själva gräver ner både våra egna blommor och alla vi lyckas tigga ihop av släkt och vänner.

Tummen ur

En bekännelse: Vi har omiljövänlig el.

När vi flyttade för 1,5 år sedan kunde vi inte flytta med vårt miljövänliga elavtal eftersom det inte fanns några elmätare i det nybyggda huset. Sedan dess har vi förstås fått elmätare och ett elavtal med dyr-Fortum. Vi har inte orkat ta tag i att jämföra bolag och avtal, bara låtit tillsvidareavtalet löpa på utan att kolla upp vare sig elkällor eller miljömärkning. Skäms på oss!

Nu äntligen har jag fått loss tummen och bytt elbolag. Snart blir det Bra miljöval-el från nya bolaget DinEl. Nästa steg är att minska elförbrukningen.

Äntligen!

Nu är cykelsäsongen igång på allvar. Jag har turen att ha precis lagom lång cykelväg till jobbet och den här tiden är det härligt att se hur träden börjar skifta i ljusgrönt, vitsipporna slår ut och kolonistugornas fönsterluckor tas ner. Ännu bättre blir det på sommaren när bilarna är färre, staden är stilla och de enda som rör sig på Skeppsbron är några stackars jetlaggade japanska turister som fotograferar slottet i morgonsol. Sedan brukar jag orka hålla igång cyklandet fram till oktober ungefär innan det blir för kallt och mörkt. Vintercykling är inget för mig, det ska vara lite behagligt också.

I år kommer cyklandet vara lite mer utmaning. Jag är en obotlig tävlingsmänniska och kan förstås inte låta bli att försöka vinna över mig själv på väg till jobbet. I går monterade jag på en cykeldator, så nu kan jag hålla koll på snitthastighet, sträcka och tid. Under bra förhållanden hinner jag till jobbet på lite drygt 30 minuter, målet kanske kan vara 25 minuter innan säsongen är slut...

Undrar om jag kommer att ångra att jag skrev det här?

Snålhet

Ibland kan jag tycka att det är en poäng med att mat är dyrt. I ett större rättviseperspektiv är det förstås inte alls bra. Men i vår konsumtionsinriktade del av världen tror jag faktiskt att vi ibland behöver bli påminda om matens värde. Jag märker att jag tänker mer på att ta vara på maten, använda rester, dryga ut dyra råvaror och undvika att slänga när maten kostar mer. Ekonomin blir ytterligare ett incitament för att hushålla med resurserna.

Mat-utmaningen delrapport 2

Som jag redan berättat har vi gjort några avsteg den här veckan i och med att vi inte ätit hemma i lika stor utsträckning som vi brukar. Först hade jag och maken en trevlig middagsdate mitt i veckan och nu har vi firat påsk med familjen i dagarna två och mumsat ägg, sill, lax, köttbullar och svärmors underbara Jansson. Så några middagsrätter uteblev från menyn och det minskade förstås matkontot. Det kan tilläggas att vi inte räknar in restaurangbesök i matbudgeten, vi äter ganska sällan ute och räknar det snarare till "nöjeskontot" eftersom det är umgänget som är anledningen och huvudsaken. Matkontot ligger nu på ca 2800 kronor efter knappt halva månaden, vi får hålla koll så att det inte drar i väg.

Luncherna har fungerat bättre under helgen. Vi har visserligen inte lagat så mycket från grunden utan levt en hel del på vad som fanns i frysen, men i alla fall lyckats undvika den köpta färdigmaten.

Idag var det tänkt att vi skulle göra pizza, som ju är ett väldigt bra sätt att göra av med rester. Problemet är bara att vi inte har några pizza-lämpade rester, men däremot allt som behövs för att fixa gårdagens planerade - men ogjorda - laxpudding. Det får bli en liten rokad.

Resten av veckan äter vi:

14 april - Ugnsfalu med potatismos
15 april - Potatisbullar
16 april - Kokosfisk med lime
17 april - Fläskfilé med rostade rotsaker
18 april - Laxfylld cannelloni
19 april - Kikärtsbiffar

Kottdjur

Ibland tröttnar mamman och pappan på alla förträffliga parker i vårt närområde. Det är inte särskilt roligt att knuffa samma gungor och sitta på samma parkbänkar dag efter dag. Som tur är har vi några små skogspartier i närområdet, så även så här nära stan kan man titta på stackmyror och känna doften av kåda. Barnen är tyvärr inte lika lättövertalade, men med en liten muta i form av medhavd fika följde de med på en liten skogsutflykt idag. Efter en stunds gnäll om trötta ben kom de i gång med leken och till slut hade vi skapat en hel gård med kottdjur och barkbåtar. Tänk att det går hem i generation efter generation!

Men just när mamman och pappan trodde att barnen börjat trivas i skogen, var leken färdiglekt och döttrarna rusade iväg:

- Kan vi gå till parken nu?

Det är stadsbarn vi har....

Det här är egentligen inte en bakblogg

Jag ser en tendens att bli lite tjatig här, hoppas ni inte har tröttnat på brödrecept. Det blev nämligen lite gröt över i morse, så då åkte bakbunken fram igen. Maken har länge efterfrågat valnötsbröd, så jag passade på att hacka ner de sista nötterna från i julas tillsammans med några soltorkade tomater. I övrigt är degen gjord på vatten, rågsikt, havrekli och dinkelmjöl. Lite olja, salt och så gröten förstås.

- Ganska bra, men nästa gång ska jag nog lägga till några örtkryddor.

Intill puttrar dagens lunch och för tillredningen av densamma står - hör och häpna - mamman. Vi jobbar vidare på att minska lunchfuskandet. Idag blir det riktig ekologisk, men ändå snabb mat: köttfärssås och spagetti. Snart dags att ropa in ungarna som springer likt lyckliga kycklingar i vårvädret.

Påfyllning i brödburken

Nu är jag skönt trött efter en dag i solen. Ork till något avancerat brödbak finns inte kvar, så det passar bra med ett bröd som inte kräver något arbete alls. Det här bakar jag annars gärna en vardagkväll:

Lingonbröd

6 dl vetemjöl
6 dl rågsikt
6 dl filmjölk
2 dl lingonsylt
1 ägg
2,5 tsk bikarbonat

Blanda mjölet med bikarbonat. Rör ner filmjölk, lingon och ägg. Fördela smeten i två smorda avlånga formar. Grädda 1 tim 45 min i 175 grader. Stjälp upp på galler och låt svalna under bakduk.

Vår i trädgården

Nu sväller påskliljornas knoppar även hos oss och jorden går äntligen att gräva ordentligt i vårt lilla trädgårdshörn i nordvästläge. Idag har vi lagt lock på pallkragen och petat ner den första sådden av spenat, ruccola, morot och broccoli. Det är premiär för mig med drivbänk och det ska bli spännande att se hur det går. Det mesta är i och för sig fortfarande premiär för oss, så här andra sommaren med uteplats. Vi prövar oss fram så gott det går, okunniga stadsbarn som vi är. Inte lär vi bli självförsörjande på 62 kvm, men lite av varje hoppas vi få njuta av. Vinbär, hallon, jordgubbar och krusbär kom i jorden förra året. I år siktar vi på en fläder, lite fler vinbärsbuskar och kanske en kaprifol. Grönsaker, kryddor och sommarblommor förstås. Bara känslan av att kunna hämta färska grönsaker utanför köksfönstret är fantastisk.

Avsteg

Det är ingen ordning på vår matplanering. Den här veckan har vi redan hunnit skippa en hemmamiddag eftersom snälla farmor hämtade barnen på dagis medan maken och jag passade på att ta en öl i solen. I helgen är vi bjudna till påskfirande. Idag är maken (läs: familjens kock) på vift, vilket medför att jag raskt bytt ut den planerade maten - innehållande massor av spännande, men ej införskaffade ingredienser - mot den snabba och enkla favoriten pannkaka.

- Japp, jag är oduglig när det kommer till matlagning. Döttrarna brukar föreslå köpepizza när det är mammas tur att stå för middagen. Men jag lovar att jag inte gifte mig med maken för att han är kock, även om jag villigt erkänner att det har sina fördelar...

Färdigpackade!

Jodå, äggen är fyllda med ekologiskt godis och på köpet fick jag anledning att besöka ett par, för mig, nya butiker. Cajsa Warg och Gryningen, båda med ett visst sortiment av ekologiskt godis. Spännande butiker, som förtjänar återbesök. Nu skulle jag ju hålla budget också, så det blev Coop som fick stå för det mesta. Om det var rätt beslut lär visa sig när döttrarna ger sitt utlåtande om godiset, själv var jag inte imponerad av Ekorrens smågodis.

Det här var faktiskt det svåraste hittills att byta ut mot ett ekologiskt alternativ. Det hör liksom till att fylla påskäggen med knallgröna grodor, kolaremmar och såna där dragéägg som egentligen inte är goda... Och jag är van vid Karamellkungens godis, det är urtypen av smågodis även om det är fullproppat med mystiska smakämnen och konserveringsmedel. Ekogodiset var lite för segt, hade trist färg och ganska mesig smak. Jag kommer nog att hålla mig till choklad om jag ska äta ekologiskt snask. Eller möjligen tillverka eget godis. Malin har ett jättebra recept på chokladtryffel och förslag på olika smaksättningar, kika in hos henne och bli inspirerad!

Att packa för Blåkulla

Nu är det snart dags för besök av små kärringar och den här gången ska vi vara förberedda. Till Halloween hade vi helt glömt bort det lämpliga i att ha ett förråd av godis hemma och fick bjuda spökena på saffransskorpor. Jag inte säker på att det gjorde oss till grannbarnens favoriter..

Dessutom ska vi hjälpa påskharen med förberedelser så att döttrarna kan hitta ägg under sängen som vanligt. Även om vi brukar passa på att ge tjejerna något som de behöver blir slutsatsen att det också behöver inhandlas en del godis. Det ingår ju i utmaningen att det ska vara ekologiskt och jag kan inte bara köpa chokladkakor så nu blir det till att leta. Hade jag planerat i tid, hade webben varit ett alternativ. Det har jag inte. Tips på eko-godis någon?

Eko-glass

GB svarade föredömligt snabbt på förfrågan om sina planer på ekologisk glass. Redan igår, söndag, fick jag svar från kundtjänst:

Hej Eva,

Tack för ditt mail.

I dagsläget har vi tyvärr ingen ekologisk glass men våra produktutvecklare undersöker möjligheterna. Självklart ska vi framföra ditt önskemål till ansvarig produktchef!

Med vänlig hälsning

Vi ska nog inte förvänta oss någon eko-glass i sortimentet den här sommaren...

Utflyktstips

Igår hade vi besök från Småland och passade på att göra en liten utflykt. Den här gången hade jag tänkt till lite apropå tidigare funderingar, så dagens lunchställe blev Rosendals trädgårdskafé. Där kan man få både mat, smörgåsar och kaffebröd som till stor del är ekologiska. Det är väldigt gott, väldigt trevlig miljö och ofta väldigt mycket folk. På sommaren är det alldeles ljuvligt att sitta och fika i trädgården, men det var mysigt inne i växthuset med sprakande brasa också. Tyvärr åt jag mig så mätt på lunchsoppan att jag inte ens med god vilja orkade pressa ner något bakverk efteråt. Men tjejerna orkade, de högg in från varsitt håll på den största bit morotskaka jag sett.

Efteråt gick vi i plantshopen en stund och drömde bland tusenskönor, små små narcisser och ett imponerande sortiment av ekologiska fröer. Jag fick hålla hårt i plånboken..

Här kommer det

Det är under protest som maken ger sig på att göra recept av sin matlagning. Normalt lagar han alltid på känn, men nu har jag avtvingat honom en ungefärlig beskrivning av gårdagens lyckade middag.

Peters fiskpudding:

400 g sej
3/4 okokt grötris
1/2 tärning fiskbuljong
2 ägg
2 dl vispgrädde
1 dl mjölk
liten bit purjo (4-5 cm)
citron (1-2 msk)
dill
salt & peppar

Koka riset med buljongtärningen och en klick smör. Låt svalna och slå på grädde, låt svälla en stund (De två första stegen kan ersättas med överbliven risgrynsgröt). Koka fisken. Strimla purjo, tillsätt fisken, äggen och gröten. Kör det hela i matberedare och späd med mjölk till lagom konsistens. Pressa i lite citron och krydda med salt, peppar och dill. Lägg i smord form och grädda i 225 grader tills puddingen börjar få färg, sänk då till 200 grader. Total tid i ugnen ca 30 minuter. Servera med kokt potatis, skirat smör och gröna ärter.

Mat-utmaningen delrapport 1

Det ska erkännas direkt: Vi har inte ätit helt ekologiskt de här dagarna. Det fanns redan en del oekologiskt hemma som vi använt. Dels småsaker som kryddor och sirap, dels fiskbullar till fantasilös lördaglunch (De där luncherna är verkligen vår akilleshäl, om vi inte har några rester från frysen att ta till så blir det väldigt lätt snabblagade helfabrikat.). Men poängen var heller inte att köpa allt nytt, det vore ju slöseri att inte använda det vi redan hade. I stort sett allt som inhandlats sedan i onsdags har dock varit ekologiskt, och det innebär att vi kommer att ha mer ekologiskt hemma nästa månad. Vi jobbar på den goda spiralen helt enkelt.

Kommande vecka är vi bortbjudna vid två tillfällen, men har ändå gjort en matsedel för hela veckan för säkerhets skull:

6 april - Prinskorv och stuvad vitkål
7 april - Het skinkpasta
8 april - Potatissoppa med bacon
9 april - Grönsaksgryta med couscous
10 april - Karibiska fiskkakor
11 april - Citronlamm
12 april - Laxpudding

Till påsk blir det mycket ledigt, så då får vi tillfälle att jobba på det där med luncherna igen.

Hur går det för er andra?

Restmat

Som ni vet sedan tidigare är jag vän av att ta till vara rester. I veckan var jag på det seminarium där Konsumentföreningen Stockholms studie om onödigt matsvinn presenterades. Studien har blivit omtalad både i media och i bloggvärlden, och den kan verkligen ses som en väckarklocka. 57 procent av matavfallet från hushållen som deltog i undersökningen, var sådant som hade kunnat ätas om man hade förvarat det rätt och använt det i tid. Mer än hälften av maten som slängdes gick alltså till spillo helt i onödan! Och då har man inte räknat sådan som hälls ut i slasken: mjölk, juice, soppa, sås o.s.v. Idag, när vi diskuterar möjligheterna att på ett hållbart sätt försörja en växande befolkning med mat, är det här en viktig fråga. Vi kan inte ta stora resurser i anspråk för att producera mat som sedan kastas bort och blir energikrävande sopor. Huruvida man komposterar sitt matavfall eller slänger det i soppåsen har ganska liten betydelse i det här sammanhanget, eftersom maten ändå producerats förgäves.

Det här är något som vi försöker bli bättre på hemma. Mer planering så att alla inköpta råvaror används utan spill och ibland justering av matsedeln så att vi kan använda rester istället. Jag vet att många som planerar en matsedel lägger in en "restdag" varje vecka. Kanske kan det vara något att ta efter? I det avseendet hade gårdagens middag varit ett utmärkt tillfälle - om vi nu hade haft några rester. Till fiskpudding passar det nämligen perfekt att använda sådant som blivit över: lite kokt fisk och grötrester.

Låter det inte gott? Får ordet fiskpudding dig att tänka på något stabbigt som en barsk mattant klafsade upp på din tallrik när du var 8 år, samma mattant som sedan med hökögon kontrollerade att tallriken var renskrapad innan du fick gå ut och hoppa släng igen?

Tänk om! Tänk på en len, mild fisksmak. Tänk på något mjukt och fluffigt som smälter i munnen. Tänk skirat smör (inte margarin!) och mjälla ärter (ok, igår kom de från frysen men i alla fall...) som tillbehör. Jag delar gärna med mig av receptet som försatte mig i sjunde mathimlen igår, men eftersom det är maken som står för tillagningen behöver jag lite assistans med det. Jag återkommer.

Den första

Påskpyntat

Följande konversation utspelades i morse:

Lillasyster: - Mamma, kycklingens huvud är löst.

Jag: - Lek försiktigt med den.

Lillasyster: -Huvudet gungar...hopp, hopp, hopp.

.....

Lillasyster: - Oj, huvudet gick av!

Jag: - Oj. Den går nog inte att laga. Vi får nog slänga den.

Lillasyster: - NEEJ!! Vi ska ju ha den till påsk!

Tja, det förstås. Vad? Makabert?

Eko på väg

Jag fick en snabb rapport igår från Stina som är på resande fot. Hon konstaterade att förutom kaffet var det inte mycket som blev ekologiskt. Jag hade samma problem när vi bestämde oss för att fira vårens ankomst med en efter-dagis-glass i parken. Det är svårt att hitta ekologiska alternativ om man vill fika på stan eller äta ute. Bortsett möjligen från några nischade ställen, så får man vara glad om Smakis-drickan till barnen är ekologisk. Och ekologisk glass finns så vitt jag vet bara i stora paket. Visst kan man fika hemma eller ta med picknick. Visst hade vi kunnat gå hem och äta glass i skål på vår egen uteplats. Men det är liksom inte det som är grejen. Ibland vill man kunna göra det där spontana och ändå få bra grejer. Nog borde väl GB kunna ha någon liten KRAV-märkt pinne eller strut i sitt sortiment?

Dagens boktips

Kommer nog att jobba ännu hårdare på det där med närproducerad och säsongsanpassad mat när jag läst färdigt den här >>

En väldigt intressant bok som har höga ambitioner. Här tvekar man inte att redogöra för komplicerade samband. Författarna analyserar matens klimatpåverkan i alla delar av produktionskedjan, ger historiska perspektiv och förklarar kemiska och biologiska processer på ett lättillgängligt sätt. Läsaren får goda kunskaper för att kunna fatta miljökloka beslut. Klart läsvärd, även om jag ännu inte bestämt mig för om jag gillar det lärobokslika upplägget att strössla med bildtexter, diagram och faktarutor.

For the record

Jag har insett att det kanske vore bra med ett förtydligande:


Jag tycker att det är viktigt med närproducerad och säsongsbetonad mat. Helst vill jag att vi ska prioritera våra matinköp i ordningen:

1. Ekologisk, närproducerad mat (så nära som möjligt, men åtminstone svensk)


2. Ekologisk mat (för att slippa konstgödsel och kemisk besprutning)


3. Närproducerad mat (för att slippa de långväga transporterna)

Vi är inte där än. Jag erkänner att vi har svårt att avstå bananer och kaffe, och att mathållningen blir lite roligare om man får använda ris och kokosmjölk ibland. Vi får jobba vidare på det. Faktum är att jag börjat inse att jag faktiskt inte har så bra koll på säsongsvarorna som jag trodde. Köpte färsk svensk vitkål igår. Är den lagrad över hela vintern eller är den växthusodlad? - Å vilken handfallen storstadsbo jag känner mig som nu!

Inte mycket till party

Idag skulle jag och en kollega ha ett klimatparty på jobbet. Vi hade siktat in oss på ett trevligt, intressant och peppande samtal kring miljö och klimat. Förhoppningsvis skulle vi få fler av kollegorna intresserade och engagerade.

Det blev inte så. Istället ligger jag hemma och försöker kurera min rossliga hals och mina ömma bihålor. Kollegan ligger också däckad av ondsinta virus (krya på dig!). Inte vidare festligt.

Nu börjar vi

Då var det dags att starta upp utmaningen. Från och med idag äter vi enbart ekologiskt (eller i andra hand närproducerat) utan att bli ruinerade. Matbudgeten för två vuxna och två barn är 4400 kronor. Den är baserad på att alla utom jag, som har matlåda, äter lunch utanför hemmet 5 dagar per vecka.

Så vad blir det för mat? Ekologisk frukost är inga svårigheter. Fil, flingor, mjölk, ägg, gröt och kaffe är alltid eko hos oss. Brödet bakar jag eller så blir det ekologiskt knäckebröd (Saltå kvarn har det godaste, Änglamark det billigaste). Pålägg finns också ekologiskt: leverpastej och kaviar är favoriter hos oss. När det gäller middagsmat brukar vi göra en matsedel för en månad framåt, men här kommer jag att lägga ut vår matsedel vecka för vecka för att ni inte ska bli alldeles uttråkade. Om någon till äventyrs skulle vara nyfiken på vad vi planerar att äta den 27 april så är det bara att fråga. Här är menyn för resten av vecka 14:

1 april - Stekt strömming med potatismos
2 april - Morotssoppa och hembakat bröd
3 april - Italienska köttbullar med pasta och pesto
4 april - Fiskpudding med skirat smör
5 april - Kåldolmar, potatis och lingon

Storhandlar gör vi en gång i månaden. Sedan kompletterar vi, främst med frukt, grönsaker och mejeriprodukter i vår närmsta Konsumbutik som ligger alldeles om hörnet. Vissa andra inköp sker också där eftersom de är väldigt bra på ekologiskt. Eko-projektet började dock inte strålande. Jag och tjejerna är lediga och har månadshandlat idag, men fick konstatera att det saknades en hel del i stormarknadens ekologiska sortiment. Inte vet jag om det var för att jag inte skulle ha några konventionella varor, eller om utbudet försämrats, men vi kom hem utan både korv, skinka och paprika. I köttdisken var det enda ekologiska alternativet köttfärs. Vi fick helt enkelt börja månaden med att kompletteringshandla.

Hittills har vi använt ca 1700 kr av budgeten och då bör vi ha basvaror och bröd för hela månaden. Kanske är det svåra att hitta alternativen och inte att hålla kostnaden nere? Kanske kommer vi att få ändra matplaneringen mer än vanligt om jag inte lyckas få tag på KRAV-märkt lax och ekologiskt lamm som jag har tänkt.

Vad äter ni den här veckan?