måndag 23 mars 2009

Inget Nyp - delrapport 3

I helgen shoppade vi loss! Jag och döttrarna frossade bland fröpåsarna i trädgårdsbutiken och kom hem med både broccoli, morot och lövkoja. Jag vet inte om det räknas som Nyp, mat eller förbrukningsartiklar, men det kändes inte så väldans miljöfarligt i alla fall. Därefter tog vi oss till Gallerian för att handla några nödvändigheter och låta tjejerna fönstershoppa i den stora leksaksbutiken. Här kände jag för första gången av köpsuget. Tjejerna LÄNGTADE efter Törnrosaklänningar och Askungeskor och själv kände jag att det vore bra trevligt med en ny termosmugg för vårfikat på uteplatsen, att ett miniväxthus skulle vara bra till frösådden och att lillasyster kanske borde ha en fin matlåda till Knytte-utflykterna. Så då var det dags att åka hem. Jag fortsätter fika med en gammal mugg, lillasyster får klara sig med sin vanliga gamla glasslåda och sådden fick ske i några av alla gamla krukor jag sparat.Men vi är inte utan frestelser hemma. Trots att jag vet att jag aldrig tjänar något på att shoppa så blir jag frestad att passa på när rabattkupongerna kommer. - Visst skulle tjejerna behöva nya rosa strumpbyxor (nej, det finns vita i lådan), storasysters galonisar är slitna på knät (går säkert att laga) och den där tröjan är ju ändå eko (ja, men jag behöver ingen ny). Det slutade med att jag skyndade mig att slänga kupongerna - inte bland returpappret utan i hushållssoporna för att inte frestas att gräva upp dem igen.

Får du shoppingsug? Vad gör du då?

4 kommentarer:

Stina sa...

Om jag får ett shoppingsug hamnar jag nog oftast vid datorn och "låtsasshoppar" en stund. Dvs fyller en kundkorg med en massa trevligt jag vill ha, tar sen ett djupt andetag, klickar bort sidan och går bort från datorn. Och märker (högst motvilligt) att jag överlevde utan allt det där underbara den här gången också. ;-)

Om jag istället skulle befinna mig I en Riktig Affär och känner VILL HA, brukar jag klara av att inte köpa ngt eftersom en liten röst säger "Vill Ha och Behöver är inte samma sak...". Och sen blir jag på jättedåligt humör eftersom jag vill slippa den rösten och bara SHOPPA. Haha!

Stina sa...

ELLER så hittar jag på värsta motivationen FÖR ett köp, köper min pryl och är mer eller mindre lycklig. :-) (Förutsatt att vi för tillfället inte har superdåligt med pengar, för då hörs den lilla rösten rätt högt.)

Anki sa...

De där kupongerna är så luriga... det finns ju alltid saker som man tror sig behöva, framför allt till barnen.

Eva sa...

Stina: känner igen otillfredställelsen som kan inträffa oavsett om man väljer att köpa eller inte köpa..

Anki: Eller hur! När det gäller barnen har man alltid en ursäkt. Ända tills jag insåg att vi aldrig kom till den bakre delen av lådorna innan vi fyllde på med nytvättat.